Månadsarkiv: juni 2012

Antonio Rocha mimar på Garvaren

Måndagen bjöd på flera godbitar varav mimaren och berättaren Antonio Rocha var en. Han visade oss tre berättelser av olika karaktär. Han avslutade med en ren mimberättelse och  jag vill gärna visa en minut från den för alla som inte sett Antonio. Håll till godo med Ikaros.

/ Johan Theodorsson, gästbloggare på Ljungby berättarfestival

1 kommentar

Under Att berätta

Kavalkad från Berättarfesten

Fyra berättarföreställningar på fyra timmar.

Said Dibaj spelar egna kompositioner och Amir Mirzai berättar krigshistorier från Iran.

Kajsa Bolin hittar ett spännande möte under sin föreställning Verkligehtens kusin.

Siw Svensson levererar sagor och sägner på småländska.

Sam Cannarozzi berättar om vandrarens fem farmödrar.

/ Johan Theodorsson, gästbloggare

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Olle Adolphson vs Jan-Olof Andersson

Det här blev ett tungviktsmöte i musik. Jan-Olof tolkar Olle Adolhson och vi får höra ett brett spektrum av både kända men okända visor. Olles kompositioner av både Nils Ferlins och Ruben Nilssons texter är en nyhet för mig. Konserten är oerhört stilfullt komponerad med spännande anekdoter från Jan-Olofs möten med Olle, med klangfullt gitarrspel och inte minst gillar jag konsertens dramaturgi. I Sigge Skoog kommer en tår i mitt öga precis som det ska vara tre sånger från slutet. Konsertens peripeti. Vi får en a cappella-version av Konstnasaren och en avslutning med Okända djur som Jan-Olof visslar och vi i publiken fyller i med texten. Allsång. Det finns en chans till att se Jan-Olof på ”Sägenresan” kl 12.00 på tisdag. Ta den chansen.

/ Johan Theodorsson, BNS vice ordförande och gästbloggare under festivalen

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Känner du igen berättarna?

Berättarfrukosten är avslutad. Det var som vanligt en härlig blandning av olika stilar, berättelser och personligheter. Berättande när det är som livaktigast om ni frågar mig. Men känner du igen berättarna? På bilden är alla med som berättade på Berättarfrukosten utom undertecknad som skötte den lynniga iPhone-kameran. Jo, även jag berättade vilket var riktigt skönt. Vilken publik och vilka medberättare.
/ Johan Theodorsson, gästbloggare

Följande var med och berättade. Känner du igen vem som är vem?

Göran Hemberg, Susie Haxthausen, Antonio Rocha, Randi Meitil, Bosse Almén, Eva Graus, Pelle Olsson, Marie Länne Persson, Christer Wilén, Neppe Pettersson, Sven Hansson och Helena Heyman.

2 kommentarer

Under Att berätta

Genreblandning med stil

Vilken glädje att få se berättare som helt ohämmat blandar stilar. Igår kväll på Grand fick jag och den övriga publiken en överraskande berättarkväll. Det var dans och det var mim. Poesi och akrobatik. Berättarna marknadsfördes som unga men det jag såg och kände var fullfjädrade proffs som jobbat otroligt hårt med sina respektive föreställningar. Jag blir glad och inspirerad.

  • Antonio Rocha blandar mim med berättande om en jaguar och en hjort som bygger ett hus tillsammans.
  • Olivia Bergdahl ger oss estradpoesi om handbollsklubben IK Nord speglat i sig själv.
  • Kaisa Bolin blandar dans och akrobatik med en berättande scenpersonlighet som finns i nuet.
  • Joanna Häggblom läser dikter och berättar om sin sjuka mamma.
  • Victor Ådahl berättar om snögrottor och Änkan Elände från sin hemstad Sundsvall.

Jag njuter.

/ Johan, berättare

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Häxor och djävulska spelmän

Vädergudarna här i Ljungby verkar vara ett gäng velare. Ena stunden är det solsken och fågelkvitter – i nästa öser regnet ner och åskan mullrar genom mörka moln. Igår hade jag nöjet att se Bengt af Klintbergs föreställning i ett knöfullt Sagomuseet. Han berättade medeltida sägner, många av dem uppskrivna i Småland. Men vi fick också höra berättelsen om Horgalåten och dansen på berget som inte tog slut – eftersom det var fan själv som spelade fiol. Bäst tyckte jag nog om rysaren om Potta Långhaka – häxan som aldrig ville dö.

Bild

Senare på kvällen fick Kongero stående ovationer efter sin konsert på Grand, och kvällen fortsatte sedan med festivalens unga talanger – Kajsa Bolin, Joanna Häggblom, Olivia Bergdahl, och mig själv. Jag misstänker att publiken verkligen fick sig ett smakprov av hur brett begreppet ”muntligt berättande” är. Kvällen avslutades i början av natten med Krister Jonassons spökhistorier.

Ännu en dag i Ljungby. Berättandet är i full gång med berättarfrukosten på Hotell Terazza. En perfekt start på dagen.

Allt gott!

Viktor Ådahl, gästbloggare under Berättarfestivalen

1 kommentar

Under Att berätta

Vilken myling!

Vi är kanske 60 personer som kommit till Grand. Stolarna där vi ska sitta står tätt packade uppe på själva scenen och det är mörkt. Krister Jonasson skall snart leverera historier om död och ondska. Mellan oss och det svarta fondtyget är Kristers scenrum. Det är bara några meter djupt. Allt är nära, det är varmt. Det är ett lågmält och intensivt berättande som möter oss men med en underliggande kraft. En trumma skapar stämning i historien om mylingen men vi får också höra om kannibalen Edward Gein och döden som lurar i grönsaksdisken på ICA.

Min personliga favorit är Kristers historia om 97-åriga Maja. Krister kontrasterar

dödstemat med en speldosa vilket skapar stor spänning när Döden kommer för att hämta Maja. Men hon köper sig tid genom att varje dag berätta en historia. Temat är klassiskt men Kristers egen version slutar med att Döden säger stopp och tar med Tyra ner i underjorden. Hennes livsljus håller på att slockna. Hon bönar och ber om att få berätta en sista historia vilket hon får. Döden somnar och Maja tänder ett nytt ljus för sig själv, tar sig upp från underjorden och ger sig av i natten på nya äventyr.  Kristers föreställning om allehanda hemskheter slutar i dur och jag blir lycklig.

/ Johan Theodorsson, gästbloggare under Berättarfestivalen

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Vad är väl en festivalinvigning?

Ingenting och allt! Jag var inte där så…

Inte fick jag se Maria Rossövik få Mickelpriset. Stort grattis. Mycket välförtjänt. Maria kom till den förskola där jag jobbade som dramapedagog för 8 år sedan. Hon höll en heldagskurs om berättande och dockor och berättade om Hedalstrollen. Jag blev så inspirerad att jag började berätta folksagor för alla barn. Jag ville berätta som Maria.

• Som tur är kan jag se henne imorgon kl 12.00. ”Rossöhäxornas magiska resa på sagomattan”.

Inte fick jag se Krister Jonasson berätta på festivalinvigningen heller. Jag imponerades av Kristers sätt att berätta i Göteborg under BNS årsmöteshelg. Han berättade som en sång, rytmiskt och poetiskt. Mylingen gjordes spännande av Krister som lovade att det skulle bli bättre i Ljungby. Jag tror på hans ord.

• Vilken tur att jag kan se Krister ikväll kl 23.00. ”Mylingen”.

Och inte fick jag se Antonio Rocha säga ingenting igår kväll. Han speciella sätt att berätta med kroppen, mima, är spännande för mig som berättare. Jag vill inspireras av hans sätt att använda kroppen som ord. Hur gör han för att få publiken med på vändpunkter och känslor? Ställer han frågor med kroppen? Det räcker med att se bilder på hon så förstår man att det här är uttrycksfullt.

• Och jag är så lyckligt lottad att jag kan se Antonio ikväll kl 20.00. Han inleder ”Slutet på dagen, men kanske början på något nytt”, en berättarkväll med unga berättare bla Victor Ådahl som gästbloggar tillsammans med mig på Sagomuséets blogg. Jag har hört så mycket om dessa unga berättare så jag tror det blir en fantastisk kväll.

Och inte fick jag se Dockteaterverkstan, Kongero, Jan-Olof Andersson, Kwitter, Bosse Almén och Neppe Pettersson. Men min glädje är stor, för alla är med på Ljungby berättarfestival. Och snart, snart är jag själv i Ljungby. Om 2 timmar.

/ Johan Theodorsson, berättare och dramapedagog

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Festivalen är invigd!

God morgon!

Den första jag sprang på när jag kom till Ljungby var Björn Ranelid med fru och hund (hemlig gäst under festivalen månne?). Sedan bastade jag på hotellet. Att åka tåg från Sundsvall till Småland och Ljungby genom vårt avlånga land kan göra både leder och muskler trötta och stela – och inget botar så bra som den varma bastun.

SEN var det redan dags!

Invigningen hölls på Grand, och blev en helt makalös blandning som visade på bredden i årets berättarfestival. Sångfåglarna i Kongero öppnade invigningen och de färgglada fjäderfäna i Kwitter klippte invigningsbandet. Sedan fick vi höra en handfull fantastiska historier. Bosse Almén berättade om utslagna ”Fimpen”, som till sin förvåning upptäckte att himmelriket var lika orättvist som det jordiska livet. Som med en flaska Koskenkorva somnade in i en snödriva, fast med ett leende på läpparna.

Med Krister Jonasson fick vi vara med att sjunga fram världen och de första berättelserna. Dockteaterverkstan bjöd på en hysteriskt rolig version av Rödluvan, och emellan detta sjöng vissångaren Jan-Olov Andersson tre egenskrivna sånger – jag kommer inte missa hans Olle-Adolpson program på Söndag!
Antonio Rocha mimade helt ordlöst fram historien om fjärilen och barnet, och Neppe Pettersson berättade en grönlänsk saga om ”Pepparsvennen” och hans långa kajakpaddling.

Och dessutom fick vi en ny Mickelprisvinnare! Maria Rossövik! Grattis!

Nu är det Lördag, och festivalen drar igång på riktigt.

Jag ska vidare mot Medeltidsmarknaden på Ljungby gamla torg – och efter det ska jag hälsa på i ungdomslägret som Monika Westin med dotter håller i. Elva ungdomar anländer snart till Ljungby, och kommer vara med på ett berättarläger under festivalen. Spännande, minst sagt!

Ha en bra dag! Fyll den till brädden av berättelser.
Då somnar man lycklig.

Viktor Ådahl

1 kommentar

Under Att berätta

Gästbloggare under berättarfestivalen

I morgon invigs Ljungby berättarfestival. Följ oss på bloggen, så får du personliga intryck och tips från våra två gästbloggare. Kanske hittar du något som du absolut inte vill missa. Släng dig på cykeln, ta bilen, tåget eller bussen och kom och upplev festivalen live. Och är det omöjligt kan du få lite festivalkänsla här, som kanske kan stimulera ett besök på nästa års festival.

Vilka är då våra hästbloggare? Jo:

Viqtor Ådahl är 20-årig berättare från Sundsvall, som trots sin ungdom har berättat i flera år och även medverkat på festivalen tidigare. Nu är han inbjuden berättare igen.

Johan Theodorsson som medverkade på festivalen förra året och nu kommer tillbaka bara för att lyssna. Men man vet aldrig, det finns ju berättarcaféer där alla har en möjlighet att berätta. Och så buskar som lämpar sig för berättande. Mer om JOhan kan du läsa på hans hemsida.

Per Gustavsson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet