Här är 2012 års pristagare i den årliga sagotävlingen för Ljungbys femteklassare. Pristagarna är från höger:
1:a pris på 3000 kr
”Om freden Kommer”
Lukas Alhbin
5A Åbysskolan
2:a pris på 1000 kr
”Hörde du”
Gustaf Lundberg
Ekebacken 5G
3:e pris på 1000 kr
”Solstickan”
Hanna Fleischer
Hjortbergsskolan 5D
Lukas berättelse kommer på bloggen imorgon
Lungörten, vars vitfläckiga blad påminner om lungor, har använts för att bota lungsjukdomar.
Att en växts utseende genom likheten med kroppsorgan berättade vilka sjukdomar den kunde bota kallas för signaturlära. Rektor Johannes Henriksson i Dals-Rostock ägnade sitt liv åt att sprida kunskap om medicinalväxter. I sin bok Växterna i de gamlas föreställningar, seder och bruk, som utkom 1911, skriver han så här om lungörten och signaturläran.
Fordom troddes att varje växt genom sin form och färg tillkännagiva för den uppmärksamme iakttagaren, mot vilken eller vilka sjukdomar den kunde lämna bot. Hade en växtdel någon likhet med ett hjärta, utgjorde han ett hjärtstyrkande medel, och om han påminde om ett huvud, kunde han anlitas mot smärtor i huvudet. Mot gulsot tjänade alla växter med gul saft, och mot halsbränna var brännässlan den lämpligaste.
Vilken växt ägnade sig under sådana förhållanden bättre som botemedel mot heshet, blodspottning och sjukdomar i lungorna än lungörten, vars nyss utslagna blommor äro ljusröda, längre fram violetta och slutligen mörkblå alldeles som färgskiftningarna hos blodet, all efter som detta strömmar från eller till lungorna.
Per Gustavsson
Sugen på att se mer sagor och sägner gestaltade i bildkonsten?
Kjell Sundberg som målat och skulpterat på Sagomuseets ställer ut på Galleri Pictor i Munka Ljungby 7 juli till 12 augusti. På vernissagedagen kommer jag själv att berätta sagor och sägner som anknyter till Kjells bilder.
Här kan du läsa Galleri Pictos blogg om den kommande utställningen.
Och här finns mer information om galleriet.
Per Gustavsson
Nu har Blekinge Tekniska Högskola avslutat sitt projektarbete med Sagobygden som tema. Här är ett av resultaten:
Ja, så kallades gullvivorna i Lima i Dalarna eftersom de blommade samtidigt med att göken kunde höras. Gullvivan var omtyckt både för att den var vacker och för doften.
På en del håll lärde sig flickor att plocka gullvivorna tidiga morgnar då daggen låg kvar på dem. Då skulle kindernas rosor blomstra.
De här uppgifterna (liksom en del av sakuppgifterna till tidigare inlägg om blommor) har jag hämtat från Ingvar Svanbergs bok Människor och växter. Svensk folklig botanik från ag till örtbad. Den utkom 1998 och är du intresserad av folktro kring växter är den här boken oersättlig. De rikliga och noggranna källhänvisningar gör det möjligt att gå vidare till Svanbergs källor.
Per Gustavsson
När jag var liten blåste vi på maskrosbollen och försökte få dunen att flyga iväg. Vi räknade fröna som var kvar och fick då reda på hur många dagar det dröjde tills vi skulle få en önskan uppfylld.
Men antalet frön som satt kvar kunde också betyda andra saker. Vad betydde det för dig?
Per Gustavsson
Under Att berätta
Förr i tiden sa folk att älvorna drack av dropparna som samlades i daggkåpans blad. Det finns också en liten berättelse om daggkåpan och drottning Kristina.
Drottning Kristina tränades redan som liten målmedvetet för rollen som drottning och då var det viktigt att föra sig rätt. Hon fick bara dricka vin. Det lilla barnet Kristina längtade efter vatten. Hon smög sig upp tidigt i ottan och gick ut i trädgården och drack av vattnet i daggkåpan.
Allmogen använde på sina håll daggkåpan som klocka, eftersom bladen slöt sig när solen gick ner och öppnade sig i morgonrodnaden.
Daggkåpan användes också i folkmedicinen. Särskilt verksam var den mot trånsjukan, alltså människor och även djur som längtade bort till en annan plats och inte trivdes där de var. Före soluppgången skulle de dricka av dropparna och upprepa detta tre gånger.
Per Gustavsson
Så här års är det lätt att drabbas av tulpanmani. Men den ska inte förväxlas med den så kallade tulipomanin som drabbade Holland på 1600-talet. Den är nog så aktuell med tanke på finanskrisen i Europa med arbetslöshet och misär.
I 1600-talets Holland började odlare manipulera tulpanerna med hjälp av olika virus för att åstadkomma nya sensationella färgkombinationer. En riktigt ovanlig tulpanlök kunde kosta enorma summor. Handlare och spekulanter köpte på sig stora lager i hopp om stigande priser. Och visst steg priserna. Till att börja med. Sedan kom kraschen, tulpankraschen. Hollands hela ekonomi kom i kris.
Per Gustavsson
Sant eller sägen? Tulpanspekulationen var nog inte hela orsaken. Kanske en liten del i en krisande ekonomi. Läs mer här.
Maj månad är en hektisk tid på Sagomuseet. Både barn- och vuxengrupper avlöser varandra dag efter dag. Själv åkte jag med förskoleklasserna på Bäckaslövsskolan i Växjö till Sagomuseet förra veckan. Och då passade vi också på att se oss om i Sagobygden. Vid Karins sten var det många av barnen som försökte klättra upp för den spetsiga stenen, precis som Karin gjorde. Karin försökte undkomma vargarna, barnen mer av lust och glädje. En lagom utmaning för många. Sedan pinnade alla flitigt på uppför backen till bronsåldersröset Högarör. Och visst hade någon grävt efter en skatt där. Barnen såg med egna ögon att det var ett djupt hål på toppen. Därefter smakade den medhavda lunch bra och det fanns gott om energi för flera timmar på Sagomuseet. Alla åkte därifrån med lindormsdiplom som bevis på att de varit modiga och utforskat lindormens mage.
Per Gustavsson
Sagobygdens Blogg 