Författararkiv: Krister Ljungberg

En av Sveriges första trafikolyckor med automobil

Alla vägar har mängder med berättelser. Vid gamla R1:an strax norr om Dörarp omkom basisten Cliff Burton i Metallica i en tragisk olycka 1986 och som anses vara länets mest kända internationella olycka. Fast redan 84 år tidigare krävde denna vägsträcka en annan människas liv. Denna gång var det Skräddarmästaren Peter Johan Johannesson som vid 62 års ålder omkom i en olycka som är en av Sveriges första där ett motordrivet fordon är inblandat. Olyckan inträffade på eftermiddagen vid femtiden den 26 juni 1912 i Dörarp.

Olycksplatsen strax norr om Dörarps kyrka

Peter Johan och hans häst var på väg hem från Toftaholm med vagnen full av brädor. Utanför Dörarps kyrka mötte de en automobil i hög hastighet. I polisförhöret står det att automobilföraren hade mycket för hög fart över 10 km/h som skrämde hästen och Peter Johan trillade av vagnen. Två av bilens hjul krossade hans bröstkorg och skalperade huvudet så att det uppstod en stor blodpöl. Peter Johan fördes till Ljungby lasarett där han avled runt kl 22 på kvällen. Föraren försökte slippa betala ersättning till änkan Eva Maria men efter 4 års klagan fick hon rätt och chauffören fick betala ett livslångt skadestånd till änkan fram till hennes död 1937. Peter Johan Johannesson och hans hustru Eva Maria ligger begravda på Dörarps kyrkogård söder om kyrkan dem vackra medeltida kyrkan från 1200-talet.

Dörarps Kyrka från 1200-talet
Peter Johan och Eva Maria Johanessons gravvård på söder om Dörarps kyrka

Vid pennan Krister Ljungberg

Lämna en kommentar

Under Att berätta

En väg berättar

Hej! Jag heter Krister Ljungberg och är ny skribent på Sagobygdens intressanta blogg. För mig är kopplingen sägen, tradition och historia mycket fascinerande och intressant, då det oftast finns ett samband mellan dem. Mitt första inlägg kommer därför att handla om en plats omgärdad med berättelser från ortsbefolkningen och hur dessa leder vidare till en faktisk historisk händelse som också involverar flera andra platser rika på sägen och historia.

Längs en väg finns det alltid mängder med platser som bär på traditioner, sägner och historia. Det kan vi bland annat se på alla sägenplatser som Sagobygden spännande berättar och länsstyrelsens uppskyltning av fornlämning. Fast allt är inte uppskyltat. Vid gamla R1:an eller det äldre namnet Laganstigen förbi Össlöv, finns det en ås på den västra sidan. Genom Karin Lindahl och Roland Hallfors på Kasteberg som även arbetar mycket med att bevara och berätta om Össlövs historia, får jag reda på att uppe på åsen finns det två naturliga hålor som kallas för stora och lilla Kongshola.

Här i Össlövs Kongsholor, gömde sig de svenska soldaterna för den förbipasserande danska armén.

Hålorna är kända av ortsborna och här finns en spännande sägen om hur Nils Dackes upprorsmän ska ha gömt sig och därefter vänt hästarnas skor bak och fram för att lura Gustav Vasas soldater att det gått motsatt håll. Frågan vi ställer oss är kan det ligga någon sanning i berättelsen? Att folket förr i våra trakter har levt i flera hundra år med uppror och krig vet vi. Att platsen skulle varit ett perfekt gömställe är också mycket troligt. Så låt oss titta lite i historiska handlingar. Vi börja med Assar Rohmans häradskarta från 1685, som är en av de första riktigt detaljerade kartor vi har. Här är Laganstigen utritad och här är faktiskt Kongshola utritad med text ”Denne Kongshola är med sandberg runt omkring som en gammal skans (försvarsanläggning).

Assar Rohmans häradskarta från 1685 visar kongs Hola i Össlöv.

Så att platsen har använts som någon form av försvar berättar kartan. Tittar vi lite längre norr ut så har vi Hallsjö ödekyrka som är en påminnelse om den brända jordens taktik, där merparten av gårdarna utmed Lagastigen brändes ner av danskar och svenskar i omgångar under krigstider. I Toftaholms trakten finns Krigadal, Danagrav och Blodmossen som enligt sägnen, ska minna om ett stort slag mellan danskar och svenskar. Här finns även ett stenkors kallat Fika kors. Strax norr om Toftaholm lätt Per Brahe uppföra en skans 1657. Genom en 1700-tals beskrivning av lantmätare Bergius och Lagmannen Jon Rogbergs disputation De Ottinga Berga får vi tillslut fram en beskrivning som talar om att kongsholan använts och att de troligen har ett samband med platserna i Toftaholm. De berättar om hur danska armén gjort ett fälttåg genom häradet. Att en del av den svenska armén låg vid Tofta skans och den andra vid Kongsholorna vid Össlöv. Den största av dem norr ut var 36 750 kvadrat alnar stor och den mindre strax söder om 7 437 kvadrat alnar. Det berättas också att holorna inte syntes från någon av vägarna som gick förbi åsen. Den danska armén ska ha gått landsvägen förbi holorna utan att upptäcka de svenska soldaterna vidare mot Toftaholm. De svenska som låg vid Tofta skans ska lämnat skansen och mött danskarna strax söder om Toftaholm vid torpet Korset som låg väster om vägen, intill Blodmossen på den östra sidan om vägen. Här ska den danska armén blivit helt utslagen av dels de svenska soldaterna som kom från Tofta skans och de soldater som legat gömda i Kongsholorna och anföll danskarna i ryggen. Då Tofta skans byggdes 1657 bör denna händelse ägt rum strax efter. Som ett minne av detta slag sattes en lång påle upp vid vägen. Det kan vara så att denna påle ersattes av stenkorset som idag bär namnet Fika kors. Så ofta finns det en sanning bakom våra sägner.

Krister Ljungberg

3 kommentarer

Under Att berätta