En väg berättar

Hej! Jag heter Krister Ljungberg och är ny skribent på Sagobygdens intressanta blogg. För mig är kopplingen sägen, tradition och historia mycket fascinerande och intressant, då det oftast finns ett samband mellan dem. Mitt första inlägg kommer därför att handla om en plats omgärdad med berättelser från ortsbefolkningen och hur dessa leder vidare till en faktisk historisk händelse som också involverar flera andra platser rika på sägen och historia.

Längs en väg finns det alltid mängder med platser som bär på traditioner, sägner och historia. Det kan vi bland annat se på alla sägenplatser som Sagobygden spännande berättar och länsstyrelsens uppskyltning av fornlämning. Fast allt är inte uppskyltat. Vid gamla R1:an eller det äldre namnet Laganstigen förbi Össlöv, finns det en ås på den västra sidan. Genom Karin Lindahl och Roland Hallfors på Kasteberg som även arbetar mycket med att bevara och berätta om Össlövs historia, får jag reda på att uppe på åsen finns det två naturliga hålor som kallas för stora och lilla Kongshola.

Här i Össlövs Kongsholor, gömde sig de svenska soldaterna för den förbipasserande danska armén.

Hålorna är kända av ortsborna och här finns en spännande sägen om hur Nils Dackes upprorsmän ska ha gömt sig och därefter vänt hästarnas skor bak och fram för att lura Gustav Vasas soldater att det gått motsatt håll. Frågan vi ställer oss är kan det ligga någon sanning i berättelsen? Att folket förr i våra trakter har levt i flera hundra år med uppror och krig vet vi. Att platsen skulle varit ett perfekt gömställe är också mycket troligt. Så låt oss titta lite i historiska handlingar. Vi börja med Assar Rohmans häradskarta från 1685, som är en av de första riktigt detaljerade kartor vi har. Här är Laganstigen utritad och här är faktiskt Kongshola utritad med text ”Denne Kongshola är med sandberg runt omkring som en gammal skans (försvarsanläggning).

Assar Rohmans häradskarta från 1685 visar kongs Hola i Össlöv.

Så att platsen har använts som någon form av försvar berättar kartan. Tittar vi lite längre norr ut så har vi Hallsjö ödekyrka som är en påminnelse om den brända jordens taktik, där merparten av gårdarna utmed Lagastigen brändes ner av danskar och svenskar i omgångar under krigstider. I Toftaholms trakten finns Krigadal, Danagrav och Blodmossen som enligt sägnen, ska minna om ett stort slag mellan danskar och svenskar. Här finns även ett stenkors kallat Fika kors. Strax norr om Toftaholm lätt Per Brahe uppföra en skans 1657. Genom en 1700-tals beskrivning av lantmätare Bergius och Lagmannen Jon Rogbergs disputation De Ottinga Berga får vi tillslut fram en beskrivning som talar om att kongsholan använts och att de troligen har ett samband med platserna i Toftaholm. De berättar om hur danska armén gjort ett fälttåg genom häradet. Att en del av den svenska armén låg vid Tofta skans och den andra vid Kongsholorna vid Össlöv. Den största av dem norr ut var 36 750 kvadrat alnar stor och den mindre strax söder om 7 437 kvadrat alnar. Det berättas också att holorna inte syntes från någon av vägarna som gick förbi åsen. Den danska armén ska ha gått landsvägen förbi holorna utan att upptäcka de svenska soldaterna vidare mot Toftaholm. De svenska som låg vid Tofta skans ska lämnat skansen och mött danskarna strax söder om Toftaholm vid torpet Korset som låg väster om vägen, intill Blodmossen på den östra sidan om vägen. Här ska den danska armén blivit helt utslagen av dels de svenska soldaterna som kom från Tofta skans och de soldater som legat gömda i Kongsholorna och anföll danskarna i ryggen. Då Tofta skans byggdes 1657 bör denna händelse ägt rum strax efter. Som ett minne av detta slag sattes en lång påle upp vid vägen. Det kan vara så att denna påle ersattes av stenkorset som idag bär namnet Fika kors. Så ofta finns det en sanning bakom våra sägner.

Krister Ljungberg

3 kommentarer

Under Att berätta

3 svar till “En väg berättar

  1. Välkommen Krister som skribent på Sagobygdens blogg. Vi är mycket glada över att du kommer att dela med dig av dina stora kunskaper och nyfikenhet på Sagobygdens historia.
    Att vända hästskor eller stövlar bak och fram för att förvilla förföljare är ett välkänt motiv i det folkliga sägenberättandet. Det kan handla om en hustru som flyr från sin grymme man på slottet, en tjuv som sätter stövlar bak och fram på en oxe så att det ser ut som spår efter två män, eller som här en kung som gömmer sig i några hålor.
    Att Nils Dacke skulle gömt sig i Kungshålorna är nog en vidarediktning på en äldre sägen.

  2. Krister. Roland och jag är väldigt tacksamma för att du fokuserat på Kungshålorna och utvecklat historierna kring dem. Vi på Kastebergs Gård I Össlöv har under lång tid sökt tydliggöra de intressanta historiska platserna berättelserna och föremålen utmed vägsträckan mellan Myreborondellen och Lagan. I det sista numret (nr 8) av årsboken ”Bergabygden” gjorde vi djupdykningar i Össlövs och Kastebergs Gårds historia. Och vi har tipsat och föreslagit sägenplatser. Om man kommer från Ljungby så är den första vid bäcken strax före infarten till Össlöv. Här har legat en kvarn och troligen även en kvarndamm och kanske en smedja. Vi har talat med ägaren som lovat att inte röra någon av de stenskoningar som finns kvar. ( Även om Vägverket gjort sitt att förstöra det). Nästa är Skeppssättningen ett par hundra meter längre fram på vänster sida. Smålands största. Kanske satt som Audr´s (Össlövs grundares) grav. Vid vägens omläggning i början av 1940-talet fann man en kvinnograv under en bautasten och en fällkniv ( som vi förmätet kallat ”Össlövskniven) och som troligen är Sveriges äldsta fällkniv. Vi tog oss till Historiska museet i Stockholm och fotograferade den. Så lät vi göra en kopia i silver som finns att beskåda i Össlöv Bystuga. Baserat på denna fyrklöver, kniven, skeppssättningen, smedjan och Audr har vi sedan spunnet en historia med mordiska förtecken som vi kan berätta. Nästa historiskt/berättarvänliga inventarium är ” Zackrisamarias” backstuga som låg alldeles utmed Riksettan på Kastebergs mark. Detta är en senare historia. Hit kom herrar från Ljungby för att tillfredsställa sina köttsliga lustar. Stugan flyttade och restaurerade vi när den började förfalla. Dligger på Kastebergs gård. Sedan är det Kungshålorna och på Rohmans karta är det i närheten utmärkt ”En gammal Schantz (skans)”. Det finns ett par möjliga platser för den men skulle behöva mer grundliga undersökningar. Sedan kommer Kitte kulle där man bl a hittat ett svärd. Slutligen har vi runstenen vid bron i Trotteslöv som är illa skadad men förståelig. Som överallt utmed Riksettan saknar inte heller denna vägsträcka en mängd gravar. Naturligtvis ligger det i ett egenintresse men vi på Kasteberg skulle gärna se att detta sägenomspunna vägstycke fick ett ökat intresse. Vi är uppmuntrade av Kristers arbete och kommer att stödja honom på alla sätt.

  3. kristerljungberg

    Tack Karin och Roland. Ni gör ett fantastiskt arbete och det är alltid lika trevlig och spännande att besöka er. Några av de platser ni räknar upp tro jag sagobyggden har historiken nertecknad. Om inte så få vi göra det. Som ni vet håller jag och Anna-Lena på med material till boken ”En väg berättar” så vi har mycket nytta av all er kunskap. När det gäller skeppssättningen och gravhögarna hoppas jag det kommer upp nya skyltar inom snar framtid, då de är med på listan på skyltar som ska ersättas. Som ni skriver finns det mängder med spännande historia i Össlöv, en är hur byn förvandlades från sjöbotten till modernt jordbruk som intressera mig mycket. Vi hörs! Krister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s