Månadsarkiv: mars 2016

En sagas ursprung 1

Många folkliga sagor går tillbaka på antika och österländska djurfabler, historier i Tusen och en natt, antika berättelser eller händelser i isländska sagor. Med början i dag tänkte jag publicera några sådana sagor. Vi börjar med:

Tranorna som hämnare

En rik, förnäm och aktad man som hette Entycke blev överfallen av en beväpnad rövare och mördad. Då flög en skock tranor över dem. Entycke sa:

– Ni ska en dag bli mina hämnare.

Rövaren reste utomlands och återkom efter en tid som en mycket förmögen man och köpte ett stort jordagods.

En dag gick han ut på ängen för att bese slåtterarbetet. Då flög en skock tranor över ängen. Utan att tänka sa rövaren:

– Se där flyger Entyckes hämnare.

Då frågade folket:

– Vad vet ni om den mördade och rånade Entycke.

Mannen började skälva, som i frossa och bekände sig skyldig till mordet och blev hängd.

Sagan har ATU-nummer 960A. Den är upptecknad i Småland och sällsynt i Sverige. I en likartad uppteckning från Gotland är fåglarna kråkor. I en variant från Tyskland handlar det om rapphönor.

Sagan går tillbaka på en berättelse från antiken om poeten Ibykos död. Ibykos levde omkring 530 f. Kr. På väg till Korint överfölls han av rövare och mördades. I det ögonblicket flög en flock tranor förbi, som senare på ett underbart och överraskande sätt röjde mördarna. Legenden har bland annat berättats av den grekiske filosofen Plutarchos (46-120 e.Kr.) och Schiller skrev 1797 en dikt om Ibykos död.

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Jan-Öjvind Swahn död

220px-Jan-Öjvind_Swahn_vid_doktorspromovering_2006-06-02

Idag är vi ledsna och sörjer på Sagomuseet. Jan-Öjvind Swahn är död. Han var en mångkunnig man, men vi minns honom framförallt som Sagoforskaren med stort S. 1997 fick han Mickelpriset för sitt outtröttliga arbete med att under ett halvt sekel lyfta fram folksagan som berättelser för vuxna och ett viktigt kulturarv som visar vad vi människor under århundraden skrattat och ryst åt, förundrats och roats av. Redan under tidigt 1980-tal när vi började med att lyfta fram den småländska sagoskatten var han en uppskattad gäst i Ljungby och senare har han medverkat i berättarfestivalen åtskilliga gånger. Jan-Öjvind var elev till Carl Wilhelm von Sydow som växte upp i Tranhult lite öster om Ljungby. von Sydow grundlade den svenska sagoforskningen och Jan-Öjvind förde den vidare tillsammans med några generationskamrater. Det känns som en epok i svensk sagoforskning är slut. Nu har sagoforskningen till stora delar försvunnit från de svenska universiteten. Det bästa sättet vi kan hedra Jan-Öjvind Swahns minne är att stå upp för folksagan som en levande berättelse som än idag har något viktigt att förmedla. Och göra det i Jan-Öjvinds anda, på ett fängslande och roligt sätt, med glimten i ögat.

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Meg Nömgård får Unescopriset 2016

CdriYueXEAEzqXr

Idag under det årliga mötet med Unesco-aktörer i Stockholm delades för första gången Svenska Unescopriset ut. Priset syftar till att lyfta fram en individ eller organisation som särskilt bidragit inom Unescorelaterade områden under det senaste året och som uppmärksammas för att ha utfört en framstående insats.Svenska Unescopriset 2016 tilldelas Meg Nömgård.

Meg Nömgård är verksamhetsledare för Sagobygden, Berättarnätet Kronoberg. Hon arbetar enträget med att lyfta fram Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet och hon har också varit aktiv i samarbetet med Institutet för språk och folkminnen som har regeringens uppdrag att arbeta med konventionen.

Nömgård har etablerat samarbete mellan Berättarnätet och Unesco. Hon har på ett föredömligt sätt arbetat med att informera om och förklara Unescos konventionsarbete, och har bidragit till att skapa lokal förankring för de ganska abstrakta begreppen i den internationella överenskommelsen.

– Jag känner mig oerhört hedrad över denna fina utmärkelse. Jag delar detta pris med alla de som under 27 års tid har gjort ett ovärderligt arbete inom föreningen Berättarnätet Kronoberg med att lyfta fram Sagobygden och det muntliga berättandet på ett målmedvetet sätt, som en del av vårt immateriella kulturarv. Det känns som ett fint erkännande för vårt gemensamma arbete. Jag känner även tacksamhet till det stöd och intresse som jag fått av Institutet för språk och folkminnen, Region Kronoberg, Ljungby kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs Län i arbetet med konventionen om skydd av det immateriella kulturarvet . Idag är Sagobygden en lokal, regional, nationell och internationell aktör inom ämnet. Detta pris ger ny energi till vidare arbete där vår målsättning är att fortsätta sprida konventionens budskap och vår kunskap.

foto: Cecilia Boreson

1 kommentar

Under Sagomuseets verksamhet