I juni släpptes den senaste boken som getts ut av Sagobygden/Berättarnätet Kronoberg som förlag. Denna gång var det fråga om min egen författardebut; Kloka Anna.
Kloka Anna handlar om två kloka kvinnor som levde i södra Småland (faktiskt inom Sagobygdens område) under 1800-talet. Med ”kloka” menas alltså sådana som ”visste mer än andra”, alltså sådana som kunde läkekonst, trolldom och signeri. Sådana som folk gick till när de behövde hjälp med sådant som de inte kunde hantera själva; allvarlig sjukdom som inte gav med sig, olycklig kärlek, försvunna eller stulna ägodelar, oro inför framtiden eller illasinnad trolldom. De kloka kunde hjälpa, och de hade ofta stort anseende bland folk i allmänhet.
De två kloka kvinnor som boken handlar om gick båda under namnet ”Kloka Anna” och de var kända inte bara i sina närområden utan i stort sett i hela södra Sverige, enligt vissa källor till och med i Danmark. De var välbesökta av folk vida omkring och ryktena om dem spreds, både långt bort och under lång tid. I folkminnesarkiven, som jag använt mig mycket av, finns drygt ett 80-tal källor som handlar om Kloka Anna. I hembygdsböcker och andra källor finns minst ett 30-tal till.
Berättelserna och vittnesmålen varierar i omfång. Ibland nämns Kloka Anna som en sägenfigur, lite som fiktiv person som figurerar i sagornas värld. Ibland berättas långa detaljerade berättelser om de verkliga kvinnorna, deras liv, deras hem och deras verksamhet. Alla dessa källor (tillsammans med otaliga kyrkböcker, rättsprotokoll, sockenstämmoprotokoll, lantmäteridokument, provinsialläkarrapporter med mera) har jag använt mig av för att reda ut och måla upp kvinnornas liv samt deras eftermäle och den mytbildning de omgärdas av.
I boken får man alltså följa kvinnornas levnadsberättelser baserat på omfattande forskning, satt i sin övriga historiska kontext. Dessutom finns flera mer skönlitterära skildringar av ögonblick ur deras liv. Även dessa är förstås baserade på forskningsresultaten, men jag har också tagit mig friheten att tolka och skildra hur deras liv, såväl yttre som inre, kan ha sett ut. Detta ger en mer levande bild av de verkliga kvinnorna som boken faktiskt handlar om. Ytterligare färg ges av illustrationer samt inte minst de många citat och stycken hämtade ur folkminnesuppteckningar och andra källor som genomsyrar hela boken.
I bokens sista del diskuteras Kloka Anna som sägenfigur och hon sätts in i en folkloristisk och kulturhistorisk kontext. Här finns även avsnitt som diskuterar hur den här sortens forskning går till, hur källäget ser ut samt hur man egentligen kan veta det vi vet idag om Kloka Anna.
Boken har tagit sin tid att framställa. Forskningen påbörjades när jag läste sista året på lärarlinjen på Linnéuniversitetet och en första version blev till min magisteruppsats i historia. Efter den kände jag mig dock inte ens i närheten av färdig med Kloka Anna utan fortsatte forskningsarbetet ett par år till. Materialet var så omfattande och så intressant att det helt enkelt var tvunget att bli till en bok!
För den som blir sugen på att läsa Kloka Anna så går den att köpa bland annat via Sagobygden eller via Bokus.
Trevlig läsning!
(P.S. det går också att få veta mer om Kloka Anna genom att lyssna på podden Folkets Historia och avsnittet Kloka Anna. Där diskuterar jag och programledaren Rickard Olsson Kloka Anna men även fenomenet klokskap i övrigt. Poddavsnittet är en del i ett projekt som Sagobygden har tillsammans med Folkets Historia, med stöd av Leader Linné och EU. D.S.)
Sagobygdens Blogg 