God morgon!
Den första jag sprang på när jag kom till Ljungby var Björn Ranelid med fru och hund (hemlig gäst under festivalen månne?). Sedan bastade jag på hotellet. Att åka tåg från Sundsvall till Småland och Ljungby genom vårt avlånga land kan göra både leder och muskler trötta och stela – och inget botar så bra som den varma bastun.
SEN var det redan dags!
Invigningen hölls på Grand, och blev en helt makalös blandning som visade på bredden i årets berättarfestival. Sångfåglarna i Kongero öppnade invigningen och de färgglada fjäderfäna i Kwitter klippte invigningsbandet. Sedan fick vi höra en handfull fantastiska historier. Bosse Almén berättade om utslagna ”Fimpen”, som till sin förvåning upptäckte att himmelriket var lika orättvist som det jordiska livet. Som med en flaska Koskenkorva somnade in i en snödriva, fast med ett leende på läpparna.
Med Krister Jonasson fick vi vara med att sjunga fram världen och de första berättelserna. Dockteaterverkstan bjöd på en hysteriskt rolig version av Rödluvan, och emellan detta sjöng vissångaren Jan-Olov Andersson tre egenskrivna sånger – jag kommer inte missa hans Olle-Adolpson program på Söndag!
Antonio Rocha mimade helt ordlöst fram historien om fjärilen och barnet, och Neppe Pettersson berättade en grönlänsk saga om ”Pepparsvennen” och hans långa kajakpaddling.
Och dessutom fick vi en ny Mickelprisvinnare! Maria Rossövik! Grattis!
Nu är det Lördag, och festivalen drar igång på riktigt.
Jag ska vidare mot Medeltidsmarknaden på Ljungby gamla torg – och efter det ska jag hälsa på i ungdomslägret som Monika Westin med dotter håller i. Elva ungdomar anländer snart till Ljungby, och kommer vara med på ett berättarläger under festivalen. Spännande, minst sagt!
Ha en bra dag! Fyll den till brädden av berättelser.
Då somnar man lycklig.
Viktor Ådahl
Sagobygdens Blogg 
Kul att du är också är igång med gästbloggandet Victor. Det ska bli kul att följa./ Johan