Den lilla salen i Eskilgården var sprängfylld igår kväll, när berättare från när och fjärran kom dit. Det var Kate Corkery och Ida Junker som underhåll publiken med var sin sagosvit. De bar lyssnarna på folksagornas och myternas vingar på upptäcktsfärd av magiska världar, befolkade av hjältar, vars handlande fångar upp mycket av människans innersta väsen.
Det är andra gången i rad Kate besöker Ljungby berättarfestival. Under tiden hann hon med att driva en hel del storytelling projekt både på Irland och i England. Även Ida Junker har en intensiv aktivitet som sagoberättare. Men inte bara det. Vid sidan av sin tolvåriga ”karriär” som muntlig berättare har hon erfarenhet av kulturpedagogarbete. En rörelse som ”Fabula Storytelling” kan ge en vink om hennes viktiga insatser både som folkbildare och företagare.
Kate Corkery spred en romantisk skymmer i lokalen, när hon steg in bärandes på en lång vit schal på sina axlar. Hennes irländska fairy tales betonade kärlekens kraft, svårigheten att välja mellan trohet och lojalitet, om försummelse och hängivenhet, om högmod och offrandets värde. På det sättet växte en förtrollad värld fram där lyssnarna sögs in som i en tidsvirvel. En förtjusande föreställning.
En annan slags förtjusning bjöd Ida Junker på. Hon anträdde scenen iförd en lång svart klänning med en stor blomma på ena axel (om det var ett ros, vågar jag inte säga; röd var den i alla fall). Världen som Ida spann omkring sina åskådare var befolkad av kvinnogestalter från nordiska mytologin. Hon tog upp sådana hjältinnor som nämns endast i förbigående när man hör berättelser om Odin, Thor, Balder eller Loke. Ida lyfte fram dessa gudinnors avgörande roll i de gamla vikingarnas andliga värld. Hon belyste de mänskliga egenskaperna hos några viljestarka figurer som Verdandi, Idun (med sina äpplen), Skade, Freja och några fler. Hennes föreställning var både gripande och övertygande.
De som hade chansen eller turen att befinna sig på Eskilgården igår kväll
tillbringade några oförglömliga timmar där.
text: Daniel Onaca
foton: Steve Anderson
Sagobygdens Blogg 