Kategoriarkiv: Sagomuseets verksamhet

Ett medeltida partytrick!

Två steg framåt, ett tillbaka, två steg framåt, ett tillbaka…dansen gungar framåt i en böljande sluten kedja.
Försångaren, eller Skipern/Skepparen, som de säger på Färöarna, sjunger de berättande fraserna, alla laddar på och sjunger med i omkmvädet. Och tillsammans berättar vi än en gång historien som om den vore ny, som om vi hade sett händelsen för våra ögon. Handfattning, röster, ögon, gung, sväng, starka utrtyck, ljuva lögner, partyt är ett faktum!

Vi kallar det Balladdans, och på Färöarna, där traditionen fortfarande är levande kallas det Kvaddans. Under Stockholm Early Music Festival nyligen fick vi besök av den färöiske kvaddansaren Rasmus Joensen och hans vänner, de bjöd in till dans på Storkyrkosalen i Gamla Stan.

”Kvaddans är inget man betraktar, det är något man gör tillsammans” sa Rasmus. ”Ni har väl inte kommit hit för att titta på våra nackar?” Och dans blev det!

Det sägs att steget en gång i tiden hade en innebörd, detta var något som kom riddarna till del i deras utbildning i de höviska konsterna. Två steg fram: gå ut i livet! Ett tillbaka: stig tillbaka och reflektera! Livsvisdom!

Det som händer när man dansar ballader är att temperaturen, intensiteten, glädje, energin, stiger samtidigt som man vilar i gungandet och växelsången. Ja och så händer det en massa andra saker som är svåra att benämna. Kort sagt: det är ett utmärkt partytrick som stått sig ända från medeltiden.

I Sverige dansas ballader regelbundet på Skeppholmsgården i Stockholm och på Kyrkliden i Slaka/Linköping samt på Bingsjöstämman 3/7, Korröfestivalen 27/7.

Medeltida Gästabud på Ljungby Berättarfestival på lördag den16/6 har du också chans att prova på balladdans. Det tillsammans med skrönor, sagor, fakta, sånger och fantastiskt läcker mat! Välkomna dit!

Nyfiken på vad en medeltida ballad är? Kolla HÄR

Marie Länne-Persson

Foto: Sara Teheranian och Astrid Selling Sjöberg

Lämna en kommentar

Under Att berätta, Sagomuseets verksamhet

”Det var ju en saga du sjöng…”

”…..och dessutom slutade den lyckligt!”
En häpen kommentar från en deltagare i en visstuga jag höll för ett tag sedan.

Jo. Jag hade sjungit balladen om De Bortstulna Konungadöttrarna, de som i vuxen ålder söker sig tillbaka till sitt hem, slottet alltså, men de vågar inte ge sig till känna utan tar jobb som pigor. Drottningen ger dem i uppgift att väva – och som de väver! ”En sådan väv har inte funnits på vår gård sedan våra döttrar kom bort” säger drottningen när hon sitter där med den färdiga väven i knät! Nu vill kungen och drottningen ge dem jobb, ansvaret för husnycklarna och sin yngste son! Dags att avslöja hur saker och ting ligger till… och allt slutar i glädjetårar fest och dans!

På förra årets Berättarfestival lärde jag mig det mycket bra uttrycket ”Kino im Kopf”. Jag och alla vi i Bessman (som medverkade förra året) använder uttrycket flitigt! En ”bio i huvet” är precis det man behöver som balladsångerska och balladpublik – förmågan att se det som händer! Nu går ju den där bion allt som oftast igång utav sig själv, bara för att balladlyriken är som den är: den berätta precis bara vad man ser, och ibland vad man hör. Bara det, resten får man tolka själv!

”Det var ju här det hände”, ”Det handlar om mig” och ”Har du skrivit den själv” är kommentarer som vittnar om att bion är igång för fullt.

Men ibland kan man ändå behöva påminna om att dra igång den, det är ju inte alla som får tillfälle att s.a.s. fixa till sin egen bildskärm nu för tiden…

Kanske vi ses på Berättarfestivalen, i någon av dess världar!

Marie Länne Persson

Marie Länne-Persson medverkar på årets berättarfestival. Så här presenterar hon sig:

Jag är balladsångerska, folkmusiker, kompositör, pedagog m.m., och uppvuxen med mina morföräldrars berättelser, talesätt, låtar och visor. Jag vet därför precis var Lindormen, Glo-son, Tomten och Djävulen varit synlig i Linneryd, samt i alla fall ett säkert trollboställe.
Bor numera i Linköping och arbetar som frilansande musiker och projektledare.

På årets festival medverkar hon med med konserten Så länge min käresta lever ännu som ingår i sägenresan I pestens fotspår, samt i det Medeltida Gästabudet och seminariet Kultur för alla. Mer om Marie och ballader kan du läsa här.

Sägenresan söndag 17 juni är slutsåld, men det finns möjlighet att komma till Dörarps kyrka och lyssna på konserten. Börjar mellan 14.30 och 15. Kostnad 50:-. Det finns fortfarande biljetter kvar till det medeltida gästabudet. Läs mer här.

Lämna en kommentar

Under Att berätta, Sagomuseets verksamhet

Berättande för alla

Bild

 

Idag har jag haft den sista träffen med min grupp i projektet ”Museipedagogik för alla” I ett och ett halvt år har jag träffat barnen från  Kungshögskolans särskola. Det har varit en otroligt stark upplevelse för mig. Jag oroade mig mycket för det första berättande och ännu mer sedan lärarna sagt att jag skulle ta en lång saga och berätta samma saga varje gång. Jag tyckte det lät konstigt och jag visste ju inte då hur kloka dessa lärare på skolan var/är. Pinkel blev mitt val. Efter första berättarstunden kände jag mig ganska misslyckad, det var bara en pojke som verkade tycka om sagan. Men redan nästa gång började jag förstå deras språk och tolka glädjen. Pinkel sprider alltid glädje och lycka hos barn men under de här berättarstunderna slog han alla rekord.

 

Bild

Läsåret därefter skulle jag berätta ”Lilla Rosa och Långa Leda” , men det var en miss. Där fanns ett elakt troll men hon var smilig och listig, inte alls som Pinkels trollkäring som vrålade och skrek när hon blev lurad. Hjälten var söt, tålmodig och vänlig medan Pinkel var lurig, glad och en riktig kanalje. Lilla Rosa förde ingen glädje in i barnens liv och var därför helt ointressant. Så bytte jag till ”Bocken som inte vill gå ur ärtlandet” och till berättelsen om ankungen som vill låta som alla djur hon möter. Nu blev det lyssnande av för visst är bocken festlig som buffar alla i magen. Till och med trollet, som kom smygande ut ur skogen för att köra bort bocken, fick sig en knuff och började gråta sitt trollyl. Och ankungen! Till slut går det inte att hålla igen skrattskriken när man vet hur tokigt det låter när ankan försöker sjunga som en koltrast.

Bilderna är från vår sista träff, Steve, Sagomuseets fotograf har tagit dem. Jag älskar bilden på flickan som skrattar så stort. En gång när Pinkel var ovanligt vild började hon gråta. Jag blev så rädd och for fram för att trösta henne. Då smekte hon min hand medan tårarna rann som pärlor och fick mig att förstå att det var glädjetårar.

Så mycket jag lärt mig av vuxna och barn i den här gruppen: Glädjen är den vackraste gåvan Vår Herre gett oss. Och en glädje, hur ynka liten den än är, ska tas emot av hela Din kropp och själ. En glädje får man inte hasta över.

 

Lämna en kommentar

Under Att berätta, Pedagogik, Sagomuseets verksamhet

Sagotävlingen avgjord

Bild

Här är 2012 års pristagare i den årliga sagotävlingen för Ljungbys femteklassare. Pristagarna är från höger:

1:a pris på 3000 kr
”Om freden Kommer”
Lukas Alhbin
5A Åbysskolan

2:a pris på 1000 kr
”Hörde du”
Gustaf Lundberg
Ekebacken 5G

3:e pris  på 1000 kr
”Solstickan”
Hanna Fleischer
Hjortbergsskolan 5D

Lukas berättelse kommer på bloggen  imorgon

Lämna en kommentar

Under Att berätta, Sagomuseets verksamhet

Semestertips

Sugen på att se mer sagor och sägner gestaltade i bildkonsten?

Kjell Sundberg som målat och skulpterat på Sagomuseets ställer ut på Galleri Pictor i Munka Ljungby 7 juli till 12 augusti. På vernissagedagen kommer jag själv att berätta sagor och sägner som anknyter till Kjells bilder.

Här kan du läsa Galleri Pictos blogg om den kommande utställningen.

Och här finns mer information om galleriet.

Per Gustavsson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Karins sten – på utflykt i Sagobygden

Maj månad är en hektisk tid på Sagomuseet. Både barn- och vuxengrupper avlöser varandra dag efter dag. Själv åkte jag med förskoleklasserna på Bäckaslövsskolan i Växjö till Sagomuseet förra veckan. Och då passade vi också på att se oss om i Sagobygden. Vid Karins sten var det många av barnen som försökte klättra upp för den spetsiga stenen, precis som Karin gjorde. Karin försökte undkomma vargarna, barnen mer av lust och glädje. En lagom utmaning för många. Sedan pinnade alla flitigt på uppför backen till bronsåldersröset Högarör. Och visst hade någon grävt efter en skatt där. Barnen såg med egna ögon att det var ett djupt hål på toppen. Därefter smakade den medhavda lunch bra och det fanns gott om energi för flera timmar på Sagomuseet. Alla åkte därifrån med lindormsdiplom som bevis på att de varit modiga och utforskat lindormens mage.

Per Gustavsson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet, Utflyktstips

Var det någon som såg om han levde, när han klev på tåget?

Den här bloggen handlar om muntligt berättande och hur sagor, sägner, anekdoter och andra berättelser kan levandegöras idag. Nyligen har Sverige ratificerat UNESCOS konvention om det immateriella kulturarvet. Med anledning av denna händelse anordnar därför Sagomuseet ett seminarium med ovanstående rubrik under Ljungby berättarfestival.

Här kan du läsa allt om seminariet.

Per Gustavson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Två dagar på Sagomuseet

Vi pustar ut efter två hektiska dagar på Sagomuseet. Onsdag och torsdag besökte 100 studenter från Blekinge Tekniska Högskolan Sagomuseet.  Eleverna studerar på programmet Upplevelser, spel och digitala medier. Under maj månad ska de under temat Oknytt och lortaty göra spel, filmer, appar eller andra kreativ skapelser, inspirerade av besöket på Sagomuseet. Det stora antalet studenter innebar att vi under de två dagarna arrangerade fyra sägenresor och fyra guidade visningar av museet. Dessutom bjöd vi på fika och lunch.

Samtidigt hann vi med berättarverkstäder i en skola och besök av en grundskoleklass på museet.

På onsdag kväll hade vi boksläpp av Der verzauberte Pisspott med sagoberättande på tyska samt med medverkan av översättaren Angelika Kutsch. Kvällen därpå berättade vi för Ljungby turistbyrå och aktörer inom besöksnäringen i Ljungby kommun om hur vi använder ny teknik för att lyfta fram gamla berättelser.

Dessutom hann vi med att guida en Rotarygrupp från Sydafrika.

Per Gustavsson

bild: Steve Anderson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Mia slutar som museichef

Nu slutar Mia Einarsdotter som museichef. Läs här hennes tankar den sista dagen på jobbet. Mia har gjort en  ovärderlig arbetsinsats för att utveckla verksamheten i Sagobygden. TACK! Vi kommer att sakna Mia. Men Mia kommer ändå alltid att vara med oss i vårt fortsatta arbete. Hennes själ, skaparlust och energi är en del av själva Sagomuseet.

1 kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Nu planerar vi geocachingeventet

I måndags var jag ute i Långhult tillsammans med Thomas och Göran för att planera geocachingeventet lördag 16 juni. Nu blommade blåsipporna och vitsipporna i hasselskogen. Vi vandrade i en spännande terräng skapad av stenbrytning kring sekelskiftet 1900. På Mickel i Långhults tid, ett halvt sekel tidigare, betade kreaturen i det som idag är skog. Men än finns öppna hagmarker kvar. Vi vågar utlova ett event i sällsam natur med många överraskande cacher. Mer säger vi inte nu.

Vi bestämde oss också för att flytta eventplatsen till Långhults Norregård, 1000 meter söder om trollberget Kuggaberg. Här finns en härliga ladugård att använda för fika och glatt prat om vädret blir dåligt. Också gott om parkeringsplatser. Koordinaterna är N 56°48.742 E 014°15.386. Vi börjar kl 14 och avslutar kring 18.

Per Gustavsson

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet