Kategoriarkiv: Att berätta

Mörkret har sänkt sig sedan några timmar tillbaka i Ljungby, Tystnaden har infunnit sig sedan några minuter tillbaka på Musikskolan i Ljungby där årets berättarläger för ungdomar är. Centralt i Ljungby, centralt i Norden och centralt i berättarvärlden.

Färingar, danskar, svenskar, en isländsk ungdom, en norsk och en från Finland är tillsammans med sina fyra lägerledare en grupp som märks på festivalen. Anledningen till den uppmärksamheten är för att vi är så många i år. Tillsammans gick vi de 200 metrarna till Grand för att lyssna på när de unga lägerledarna Emmy, Kamilla och Sarraka skulle inleda den fem timmar långa berättarkvällen ”Fram till tolv.” En kväll fylld av massor med spännande programinslag.

Att kyssar kan ge likmaskar i käften, att det är skillnad på samer och cafélattesamer och att bröstvårtor kan leva sitt eget liv, fick de yngre lägerdeltagarna höra om från sina, något äldre, lägerledare.

Än så länge är det tyst i huset och inga mardrömmar om vilda bröstvårtor och likmaskepussar har gett sig till känna. Då kanske jag också vågar sova.

God Natt.

//Monika Westin

FullsattMonica CalderasRichard MartinDEOBastardus Sans

Här berättar Bodil Johansson – en av festivalens största stamgäster- om sina upplevelser under årens lopp:

Sedan tidigt nittiotal har jag varje år rest till Ljungbyfestivalen med förväntan. Innan programmet kommit har nyfikenheten växt, vilka berättare kommer i år, vilka kurser blir det, vilka sägenresor. Aldrig har jag blivit besviken. Alltid har jag rest därifrån med huvud och hjärta fyllda av historier, berikande möten, givande kontakter och nya kunskaper.

Att plocka ut några speciella berättare eller berättarminnen är som att bläddra i en samling glansiga bilder. Där finns alla berättarna från hela världen med olika berättarstilar och val av berättelser. Ibland så dråpliga och hisnande att skrattet bubblar med en gång, andra finstämda eller djupt gripande som lämnar ett outplånligt minne.

Där finns alla spännande kurser, som givit så mycket. En av dem en tvådagars på engelska med den för mig då okände Ben Haggerty. Tänk om det var en felsatsning att lägga två dagars värdefull tid på något som kanske skulle bli en besvikelse? Det blev inte någon besvikelse.
En lika skön upplevelse blev kursen med Heather Forest, som med sin charm och musikalitet kan göra den enklaste folksaga till ett konstverk. Många kurser har det blivit med skickliga kursledare, Margit Jerstad, Jesper la Cour Andersen, Mats Rehnman, Anne Pellowski och många, många flera.

Bland bilderna finns också sägenresorna. Drömmens torp, Piksborg, i Sven Sederströms fotspår, Bolmsö m.fl. Så mycket intressant från ett geografiskt begränsat område. Härligt!

Så mycket annat blänker fram i minnet, berättarfesterna, five o’clock tea, berättarväggen, torgberättandet; allt runtomkring festivalen som möten med likasinnade från Sverige och världen, alla företeelser som nästan blivit ritualer som lunch på värdshuset och fika på Roddys café.

Tack alla underbara människor som år efter år organiserar och genomför berättarfestivalen med kunskap, värme och passion och ger oss andra dessa fantastiska tillfällen att hämta kunskap, inspiration o glädje.

Här kan du läsa mer om årets Berättarfestival