Jag läser Jeanette Wintersons självbiografi Varför vara lycklig när du kan vara normal. Det är en omskakande skildring om uppväxten med en tyranniska moder och en tigande fader. Böcker blir tidigt ett andningshål, en tillflykt och en frihet för det lilla barnet Jeanette. Winterson formulerar målande vad berättelser kan betyda. Här är några citat från boken.
… min mor ville inte att böcker skulle hamna i mina händer. Hon kom aldrig på tanken att det var jag som hamnade i böckerna – att jag placerade mig inne i dem för att ha mig själv i tryggt förvar.
En bok är en förtrolla matta som kan flyga iväg med en någon annanstans. En bok är en dörr. Man öppnar den, man stiger in genom den. Kommer man tillbaka?
Ett svårt liv kräver ett svårt språk – och det är det som poesin ger oss. Det är det som litteraturen ger oss – ett språk som är kraftfullt nog för att säga som det är. Det är inte ett gömställe. Det är ett hittställe.
Skönlitteratur och poesi är doser, mediciner. Vad de läker är den ränna som verkligheten tillfogar fantasin.
Berättelsen passerar tröskeln från min värld till din. Vi möts på berättelsens trappsteg.
Sagobygdens Blogg 
Rakt in i hjärtat – tack för fint och viktigt boktips.