Författararkiv: Per Gustavsson

Profilbild för Per Gustavsson

Om Per Gustavsson

Sagoberättare och författare, www.pergustavsson.nu

Om den urgamla trollnationen

Neikter

Det här häftet på 75 sidor med titeln De Gente Antiqua Troll utkom åren 1793 till 1799. Det är en avhandling av professor Jacob Fredrik Neiter i Uppsala. Tråkigt nog har jag inte kunnat läsa den tidigare eftersom den är skriven på tidens avhandlingsspråk latin.

Men glädjande nog har den nu efter över 200 år kommit i översättning med titeln Om den urgamla trollnationen. Den är översatt av Krister Östlund och ingår i volymen Om människans historia, som innehåller ytterligare en skrift av Neikter. I en inledning tecknar idéhistorikern Carl Frängsmyr en bild av Neikter och hans tankevärld.

I trollskriften framför Neikter en tanke som Linné redan lyft fram och Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius utvecklade i Wärend och Wirdarne. Han menar att trollen urpsrungligen varit ett folkslag som trängts undan, en primitiv folkstam av lapskt eller finsk härkomst. På 900-talet bodde trollen i bergsområdet mellan Sverige och Norge.

Han skriver:

Det är tillräckligt klarlagt att trollen förr var ett mänskligt släkte, även om gemene man i dag betraktar dem som ett slags demoner, eller som man brukar uttrycka sig: ‘djefvulens anhang’. Vad folk numera menar med troll anser vi vara svårt att avgöra, men det som vi kunnat få fram ur dessa vanföreställningar utfaller ungefär så, att de till sin natur skulle vara ett mellanting mellan människa och demon med en kropp och med känslor som inte skiljer sig särskilt mycket från människans – ty de äter, dricker och är uppdelade på två kön som får barn tillsammans – men när det gäller illvilja och ränker står de närmare djävulen. De håller sig gömda i det inre av bergstrakterna, de värdesätter tillgångar som guld och silver, de föder upp boskap, och inte sällan är de mycket välbeställda. De brukar förvisso vara förargade på  och hotfulla mot de människor som har ådragit sig deras antipati.

Den här föreställningen skyller Neikter på medeltidens munkar som slog samman de dunkla ryktena om troll med berättelserna om djävulens anhang i deras religiösa handböcker. Trollen har därmed också tillskrivits ett motbjudande utseende, både horn och svansar.

Trollsägnernas berättelser om bergtagna förklarar Neikter med att bondflickor ”i förlitande på föräldrarnas benägenhet att sätta tilltro till gamla sägner sagt sig vara bergtagna, för att under denna förevändning rättfärdiga sina otillåtna kärleksäventyr och sin frånvaro från hemmet.”

Bortbytingar förklarar han med att det är barn med engelska sjukan. Men denna folkliga uppfattning har inte uppstått utan orsak, eftersom personer från ”förtryckta folk, såsom judar och zigenare” både har anklagats för att röva bort barn och också dömts för detta.

Neikters avhandling ger alltså rationella förklaring till en del folktrouppfattningar, samtidigt som vi idag kan förvånas över den lärda världens försök att söka ursprunget till mytiska väsen i biologiska varelser.  Om den urgamla trollnationen ger en fascinerande inblick i1700-talets idévärld.

Neikter nyOm Människans historia. Avhandlingarna Om klimatets inverkan & Om den urgamla trollnationen. Utgivna av Carl Frängsmyr & Krister Östlund.Atlantis, 2013. ISBN 978-91-7353-571-7.

4 kommentarer

Under Folktro och traditioner, Litteratur

August Bondesons sagor

Fågelboet nu

August Bondeson är mest känd som författare till den klassiska romanen Skollärare John Cronschougs memoarer och en lång rad folklivsberättelser från Halland. Bondeson föddes 1854 och dog 23 september 1906. I anslutning till han dödsdag firas Bondesondagen i år den 22 september på födelsehemmet Fågelboet i Vessigebro. Fågelboet är i dag ett museum över Bondesons liv och verk. På Bondesondagen kommer jag att berätta halländska sagor och Hallands spelmansförbund spelar halländsk folkmusik. Mer om dagen kan du läsa här.

Jag tycker Bondeson framförallt är värd att uppmärksamma som bevarar av våra folksagor, en av de främsta i landet. Han gav ut tre mycket intressanta böcker. 1880 kom Halländska sagor, som innehåller 35 folksagor och är berättade på utpräglat bygdemål och  därför också försedd med ordförklaringar på över 20 sidor. En stor del av sagorna är barndomsminnen från Bondesons uppväxt. I inledningen skriver Bondeson att han har haft att välja på två sätt när han sammanställt sagorna:

antingen att ordagrant återgifva just det, som berättats, eller ock själf ingripa och gifva innehållet en ordnad form. Det senare har synts mig lämpligast; ty dels måste man hopleta spridda drag af samma saga hos ett flertal personer; dels erhåller man stundom en saga, hvilkens form, i följd av brist på förmåga och sinne hos den enskilde berättaren, ej svarar emot hännes innehåll.

I den här samlingen kan man säga att Bondeson är författare till sagorna. Han skapar en egen sagostil på dialekt. Han krusar ut och smyckar dem och förser dem med humoristiska språkliga vändningar. Ungefär som Djurklou gjorde när han gav ut Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål, 1883. Bondeson brevväxlade också med Djurklou och förfaringssättet låg i tiden.

Fågelboet då1883 ger Bondeson ut en ny samling sagor Svenska folksagor som innehåller berättelser inte bara från Halland utan också från Småland, Västergötland och andra sydliga landskap. I förordet skriver Bondeson att han inte bara vill ”offentliggöra nakna uppteckningar … utan låta sagan framträda … i en för alla njutbar form”. Även här griper Bondesom in och ordnar och tillrättalägger men betydligt mer återhållsamt än i Halländska sagor. Man kan säga att han är återberättare av sagor. Han gör som alla sagoberättare gör, berättar på ett personligt sätt men på traditionens grund och med respekt för det folkliga materialet.

Ytterligare tre år senare, 1886, kommer så Historiegubbar på Dal. Här är Bondeson långt före sin tid, han kan kallas modern. Bondeson är upptecknaren som låter sagoberättarna komma till tals och berätta sagorna på deras egna vis. Han skildrar gubbarnas liv och framförandesituationen. Historiegubbar på Dal är fortfarande en av de viktigaste svenska sagoböckerna.

Foto:

Fågelboet i dag: Anna Pia Åhslund, som också skrivit om Bondeson i boken I författarens fotspår – litterära utflykter i Halland, 2009.

Fågelboet förr 100 år sedan: Varbergs museum, Bondeson framför Fågelboet ca 1900.

2 kommentarer

Under Folktro och traditioner, Litteratur, Utflyktstips

Trämannen på Egeskovs slott

DSC00923

Egeskovs slott ligger på Fyn. Slottet byggdes 1554 och är en riktig vattenborg som reser sig upp ur vattnet. Det sägs att det gick åt en hel ekeskog vid bygget och så fick slottet sitt namn.

Slottet och den vackra trädgården är i dag öppen för besökare. På slottets vind ligger en gammal träskulptur mellan några bjälkar. Om den inte behandlas med vördnad börjar det spökar på gården. Och om någon skulle drista sig till att ta bort den, kommer slottet att sjunka i vallgraven.

egeskov

När jag besökte Fyn i somras packade jag med mig band fem i Gorm Benzons bokverk Sagnenes Danmark. Där läser jag om Egeskovs slott och andra sällsamheter på Fyn. Rekommenderas för den sägenintresserade Danmarksresenären.

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Prinsessbesök från Danmark

IMG_1203

Sagomuseet har haft kungligt besök från Danmark.

Åsen teater på norra Jylland har varit hos oss. Teatern etablerade sig 1987 som Institut for Folkeligt Teater med syfte just att lyfta fram den folkliga kulturen. Här kan du läsa mer om teatern. Vi hoppas på ett fortsatt utbyte av erfarenheter.

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Vi sejlede bare – bakgrunden till en mästerlig roman

Jensen

I sommar har jag besökt Ærø, den lilla vackra ön söder om Fyn. Det som förde mig dit var önskan att uppleva den miljö som Carsten Jensen skildrar i den storslagna romanen Vi, de druknade, en berättelse full med fantastiska historier. På Marstals sjöfartsmuseum hittar jag en annan bok av Jensen som jag aldrig hört talas om. Det är Vi sejlede bare, som är en skildring av bakgrunden till Vi, de druknade. Den har han skrivit tillsammans med Karsten Hermansen som är historiker och arbetar på Sjöfartsmuseet.

Rikt illustrerad ger boken en fyllig historisk bakgrund till romanen. Carsten Jensens inledning i boken med titeln Lang vej hjem är bara den värd varenda dansk krona boken kostade. Det är ett strålande kapitel om vägen till romanen och om mötet med människorna i Marstal.

Carsten Jensen har ofta fått frågan om vad som är verklighet i romanen och vad som är fiktionen.

Jag plejer at svare, at det i dette tilfælde gælder en simpel tommelfingerregel. Jo mere usandsynligt, det lyder, jo mere kan I være sikre på, at det virkeligt er hændt. Jo mere almindeligt og hverdagsagtigt, det lyder, jo mere kan I være sikre på, at det er noget, jeg har fundet på.

Det beror på att människor som berättat om sitt liv i Marstal, gör som alla andra som berättar självbiografiskt, lyfter fram märkvärdiga, dramatiska och minnesvärda händelser. Vardagens små trivialiteter bevaras inte i Sjöfartsmuseet arkiv. Människors drömmar, längtan och hopp, vänskap, det allmänmänsklig är osynligt i arkivmaterial. Det måste en författare hitta på.

Lyckliga ni som har det här två böckerna kvar att läsa!

Lämna en kommentar

Under Att berätta, Litteratur

Ferist

DSC01069

I Sverige har vi färister för att hindra kreatur att springa ut från betesmarkerna. Norge har så gott om feer så de måste hindra dessa väsen att sprida sig okontrollerat och förorsaka bekymmer för bilisterna.

Lämna en kommentar

Under Att berätta

Solknepet – en bok att läsa i sommar

solknepet

Den här bloggen handlar om muntligt berättande. Men nu kan jag inte låta bli att tipsa om en litterär berättelse. Det är visberättaren Christinas Kjellssons debutroman Solknepet.

Hon berättar om ett år i flickan Mirjams liv, det året hon börjar första klass. Mirjam växer upp i en liten by i Jämtland i mitten av sextiotalet. Mirjam är ett påhittigt litet barn som tänker och funderar mycket på allt som händer och gärna delger omgivningen sina tankar. Allt som händer i boken skildras konsekvent ur Mirjams perspektiv. Barns konkreta tänkande framträder. Det är både tänkvärt och ofta mycket roligt, trots sorgliga händelser. Det är urstyvt gjort. Som läsare får jag själv fundera vidare på allt det som barnperspektivet inte förklarar. Författaren står inte bara på barnets sida utan litar också på sina läsare. Så här ska en riktigt bra bok skrivas!

Christina Kjellsson: Solknepet. Kabusa böcker 2013, ISBN 978-917355-306-3

Lämna en kommentar

Under Litteratur

Night Visit

I kväll har jag sett Sally Pomme Claytons föreställning som hon skapat tillsammans med Panos Ghikas och Fotios Bergklis. En fascinerande föreställning där berättelser från många olika tidsplan smälter samman med ljud, musik, röster, fotografier och abstrakta bildrörelser. Det är en personlig livsberättelse där andeskådaren Emanuel Swedenborgs tankar och visioner bryter in i.

Night_Visit_2_w Night_Visit_3_w Nigt_Visit_1_w

4 kommentarer

Under Sagomuseets verksamhet

En riktig höjdare

IMG_3568

Förberedelserna inför berättarfestivalen är intensiva. Här testar vi ljudet inför lördagens installationskonsert av Hans Sydow vid Klockesjö. Vår eminente ljudtekniker Anders klättrar i träd, som om han aldrig gjort något annat. Det kluckade och bubblade i vattnet när vi försökte få upp den sjunkna kyrkklockan. Som tur var lyckades vi inte. Det var ju bara repetition. På lördag kl 21.30 gäller det. Läs mer här. Vi vågar utlova att det även på lördag blir en riktig höjdare.

Här kan du se en film från Klockesjö.

Lämna en kommentar

Under Sagomuseets verksamhet

Emanuel Swedenborg på Ljungby berättarfestival

ESEn av de internationellt mest kända svenskarna är Emanuel Swedenborg. Naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof. Och inte minst andeskådare.

Den engelska berättaren Sally Pomme Clayton har tidigare medverkat på festivalen flera gånger och blivit mycket uppskattad. Nu kommer hon tillbaka och gör just en föreställning om Swedenborg.

Läs mer om den här unika multimediaföreställning på festivalens hemsida. Den ges söndag 16 juni kl 21.15 och måndag 17 juni kl 18. På måndagen följs föreställningen upp med ett seminarium där Bengt af Klintberg och swedenborgforskaren David Dunér, Lunds universitet medverkar.

Jag ser mycket fram emot föreställningen och seminariet. I väntan på det läser jag en bok från 1851,  Andeskådaren Svedenborg. En framställning af denne mans personlighet och underliga lefnadsöden, jemte utdrag ur hans egna berättelser om sina syner och andeskåderier. Boken innehåller en rad anekdoter om Swedenborg.

Jag kan inte låta bli att citera Swedenborgs berättelse om hur Carl XII har det på andra sidan.

Carl XII befinner sig, för sitt omätliga högmods skull, uti helvetet hvarest hans äregirighet skall hafva sträckt sig ända derhän, att han till och med försökt att fördrifva detta onda rikes gamla styresman, för att sedan sjelf inkräkta dennes thron. Till straff har han till gemål erhållit en ond andeqvinna, hvilken i djefvulskt högmod och herrsklystnad vida öfvergår honom. Genom denna sin övferlägsenhet skall hon, med tillhjelp af sin okufliga, imponerande vilja, plåga honom på det allragrufligaste och tvinga honom att underkasta sig det mest förnedrande förödmjukelser – till och med till saker, dem anständigheten förnekar oss att nämna.

3 kommentarer

Under Sagomuseets verksamhet