Apropå Mikaels berättelse om vad festivalen betytt för honom:
Under festivalens första år, för omkring 20 år sedan, förlades festivalens centrum till olika platser utanför Ljungby, bl a hölls den i Torpa som då var min hemby. I vår nya fina bystuga inbjöds det en kväll till berättande med orientaliska förtecken. Det skulle bli besök av Ulf Ärnström och en magdansös. Vi var en handfull gäster den kvällen och vi visste inte riktigt vad som skulle ske. Belysningen släcktes ner, vi satt tätt tillsammans i en liten cirkel i brasans sken. Ulf berättade sagor som kunde vara hämtade ur Tusen och en natt. Sedan steg dansösen upp och iförd bara ett fåtal små plagg och slöjor, började hon sin vackra dans, vars make förvisso aldrig skådats i byn tidigare. Publiken var alldeles knäpptyst, blygsel gjorde att det nästan var svårt att titta på hennes rörelser. Men efter en stund hade vi dragits in i berättelsernas magi och i vår fantasi befann vi oss i fjärran varma länder, i larmande hopar med dofter av rökelse och myrra. När föreställningen var över och vi återvände till verkligheten såg vi yrvaket på varandra med ögon som delade en hemlighet. Ingen som var med den kvällen kan någonsin glömma den!
Saga Alexandersson
Sagobygdens Blogg 