I den rumänska folkloren är årstiderna fyra älvor som bor i himlen. De är oerhört vackra allihop, men mycket olika till sinnet. Den yngsta av dem, Våren, är ganska förvirrad och rastlös. När hon stiger ner på jorden, väcker hon alla djur ur sin dvala, ruskar upp träden och skänker nytt liv åt blommorna på ängen. Överallt där Våren drar förbi kommer hon med ljus och värme. Trädknopparna brister ut på grenarna och småfåglarna börjar kvittra. Men det händer ofta att hon ändrar sitt sinnelag och då samlas moln på himlen och vädret blir dåligt. Ingen vet var Våren bor, när hon vistas på jorden. En del tror att hon övernattar i ett glaspalats som vaktas av tre pager – Mars, April och Maj – i tur och ordning.
Enligt legenderna levde en gång en man som hade åtta barn. En vacker dag dog hans maka och han gifte om sig. Den nya husmodern tyckte inte om sin mans avkomlingar. Hon betedde sig illa mot dem och skällde ofta på dem. Som följd av detta lämnade barnen föräldrahemmet och gick sin väg. De spred sig i alla fyra vädersträck, Efter ett tag blev barnens pappa ångerfull och gick för att leta upp dem. Han letade och letade, men hittade dem aldrig för de hade förvändlats till blommor. Av all sorg som pappan har samlat på sig, brast hans hjärta och även han förvandlades till en liten blomma. Vi kallar den för snödroppe.
Av sol- och vårälskaren, Daniel Onaca
Så fint. Nu vill vi höra om de andra älvorna – i sinom tid :)
Tack, Anna… Då hinner jag undersöka och och förbereda en ordentlig redogörelse tills det blir dags.