En av mina absoluta favoritsagor berättar om När Vår Herre och Sankte Per söker nattlogi. De nekas detta av en rik kvinna och vänder sig därför till en fattig gumma i samma bo som inte bara ger dem sängplats utan också bjuder dem att äta. När gästerna nästa morgon vandrar vidare säger de att som tack ska det som hon börjar med denna morgon räcka ända till kvällen.
Kvinnan förstår väl inte rätt vad det betyder, men den väv hon denna morgon börjar klippa till plagg av, tar aldrig slut och hon klipper det ena plagget efter det andra. När den rika grannkvinnan erfar detta, ångrar hon sin njugghet och hoppas att främlingarna åter ska komma till byn och då ska hon minsann bjuda på det bästa huset förmår. Efter lång till inträffar detta verkligen. På morgonen ger Vår Herre och Sankte Per samma tack till kvinnan.
Hon har en väv liggande framme men tänker att hon först måste gå på ett visst ställe för att sedan kunna klippa i fred. Men det blir det första hon gör den dagen och det tar till hennes fasa aldrig slut och hon drunknar i kärret hon skapar.
Som så ofta förenas tydlig moral och drastisk folklig humor i folksagan. Den här sagan tecknades upp av metallarbetaren Gustaf Ericsson under 1800-talet andra hälft och publicerades, utan att upptecknarens namn angavs, i Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria band VIII 1895. Det här verket utgavs av Södermanlands fornminnesförening, som Gustaf Ericsson var medlem i. Men han deltog inte i fornminnesföreningens möten, han ansåg att hans rock var för trasig.
Gustaf Ericsson var unik, han var den förste av de stora upptecknarna under 1800-talet som själv var sprungen ur småbrukarnas och arbetarnas led.,
Mycket länge har jag tänkt tränga djupare in i hans sagor, men tiden har aldrig riktigt räckt till. Större delen av hans omfattande uppteckningar finns i dag på Institutet för språk och folkminne i Uppsala, över 7000 sidor. En del av detta har publicerats i de fem banden Folklivet i Åkers och Rekarne härader.
Men först nu kommer hans sagor ut. Det är Bengt af Klintberg som sammanställt ännu en mycket förnämlig dokumentsamling, Sagor från Södermanland, utgiven av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Utgåvan rymmer en innehållsrik inledning där Klintberg tecknar Gustaf Ericssons gärning och en avslutande kommentardel. Boken utgör nr 7 i serien Svenska sagor och sägner, som började utges 1937 med Mickels i Långhult sagor och där de avslutande delarna 11 och 12 utgörs av Eva Wigströms och P.A. Säves uppteckningar. Och det är just i det sällskapet Gustaf Ericson förtjänar sin plats, bland de absolut främsta samlarna av folkdiktning. Och Bengt af Klintberg reser frågan ”om inte Gustaf Ericsson är den mångsidigast av dem alla.”
Det är bara att tillägga: Köp boken, läs den och framförallt berätta sagorna. Det är inte alla dagar det kommer ut en samling med härliga, fräscha och mindre kända sagor på nära 400 sidor.
Per Gustavsson
PS Boken finns till försäljning på Sagomuseet för 250:-. Beställa här.
Nu har etnologen Palle Ove Christiansen skrivit en mycket vacker och fängslande bok om Tang Kristensen insamlingsarbete 1873. Han reser i Tang Kristensens spår och skildrar hans vedermödor och framförallt mötet med folkliga berättare som levde på den jylländska heden belägen mellan Ringkøping och Silkeborg. Boken är rikt illustrerad med samtida målningar och fotografier samt nytagna fotografier avHenrik Saxgren, som visar landskapets förändring.
Sagobygdens Blogg 