Tora Wall har läst en ny julbok

Den mörka, kalla delen av året är här. Pumpor och häxhattar är undanstädade och julstämningen har så smått börjat komma smygande. Då passar det bra att tända ett ljus och sätta sig ned med sagoberättaren och författaren Per Gustavssons bok Julberättelser i vintermörkret. När vi tänker på julberättelser idag är det kanske stämningsfulla historier fyllda av bjällerklang, mirakel och stilla snöfall som ligger nära till hands. Men i den här boken är det en helt annan slags jul, och en annan sorts julberättelser, som läsarna får ta del av. Här är julen mörkare, farligare – och helt klart mer spännande.

Boken gavs ut första gången 1994 men kommer nu i en ny, reviderad utgåva i vilken många nya sägner har lagts till. Den inleds med en pedagogisk beskrivning av den muntliga traditionens funktion för människor i det förflutna, då berättandet och berättelserna var ett viktigt kitt som förenade människor. De korta, kärnfulla sägnerna var lättare att framföra än de långa sagorna, och berättades därför ofta på lediga stunder. En del sägner lockade till skratt, andra gav rysningar och ytterligare andra förklarade sådant som kunde tyckas oförklarligt.  Per Gustavsson beskriver levande och lättillgängligt sagornas och sägnernas betydelse för förståelsen av hur människors vardag såg ut i bondesamhället.

Varje kapitel börjar med en kortfattad introduktion till de traditioner och föreställningar kring julen som de efterföljande sägnerna knyter an till. Sedan följer själva berättelserna i ett rikligt överflöd som sveper med läsarna till en förtrollad värld, där de mest oväntade saker kan hända. Läsarna får möta tomten, trollen, dansande katter, vättar, gastar, djävulen och folktrons Lucia. De får lära sig varför det är viktigt att inte fisa när man stöper julljus, hur man lyckas (eller misslyckas) med julbaket, om faran med att gå årsgång på julnatten och mycket mer.

Författaren nämner på ett ställe att han har skrivit ned berättelserna så som han brukar berätta dem, ett grepp som skapar en stark närvarokänsla och en omedelbar värme i texten. I det näst sista kapitlet ger han också läsarna handfasta råd om hur de själva kan gå till väga för att börja berätta. Boken avslutas med ett kapitel som beskriver vart man kan vända sig för att hitta fler berättelser och en guide till landets rika folkminnessamlingar. Där finns också tips på litteratur, sådant som berör sagor och sägner i allmänhet och jultraditioner i synnerhet.

Per Gustavsson kan konsten att trollbinda sina läsare. Både hans stora kunskaper om julens folklore och hans kärlek till de berättelser som återges lyser genom boksidorna. En varning är dock på sin plats: Har man öppnat boken och börjat läsa är det svårt att slita sig. Risken är överhängande att man blir sittande med den i stället för att steka köttbullar eller baka lussekatter. Å andra sidan kan en paus i julstöket vara nog så välkommet!

Tora Wall, författare och folklorist

Per Gustavsson: Julberättelser i vintermörkret. Bokpro förlag, 2026

Lämna en kommentar

Under Berättelser, Folktro och traditioner, Litteratur

Lämna ett svar