I Kungshögshallen var det nyskriven folksaga med Nordcirkus. Pojken ville så gärna ge sin mamma den finaste presenten i världen när hon fyllde år. Han gav sig ut i världen för att hitta presenten. han mötte kaninen, vargen och andra saker innan han till slut hittade stjärnan som han menade var den finaste presenten. Han klättrade högt upp i träd för att nå den men när han väl fick tag i den så slocknade den. Sagan framfördes genom en blandning av cirkus, sång och berättande.
Månadsarkiv: juni 2016
Pojken och stjärnan med Nordcirkus
Lördagen den 18 juni
Berättarfestivalen har Våffelcafé på Märtas under festivaldagarna och det har verkligen blivit lyckat och mycket välbesökt. Inne på Märtas har även ett antal programpunkter haft sina föreställningar, även de välbesökta. Under Berättarcaféet där föreningen Österlen berättade på lördagsem var det så fullsatt så en del satt på golvet.
Kalla kårar utmed Lagaåns vatten
Sen fredagkväll samlades en stor skara människor vid Elverksbron för en vandring utmed Lagaåns vatten. Mystig, facklor, mystiska ljud, ruskiga berättelser, helt enkelt en kväll som gav kalla kårar.
Jeja och jag på Grand
På fredagseftermiddagen bjöd Kersti Ståhl och Jeja Sundström på ett musikaliskt berättarmöte på Grand, ett möte mellan två generationer som blev mycket uppskattat av publiken
Öppen scen på Märtas Café
Dag 2 på Berättarfestivalen var det bland annat Öppen Scen på Märtas Café och det var Pelle Olsson hade koll på listan med berättare som bjöd publiken på varierande berättelser medan det ute i caféköket bakades våfflor och bryggdes kaffe.
Marianne fick årets Mickelpris
Marianne Folkedotter är berättarantikvarier från Västerbotten och hon fick 2016 års Mickelpris som utdelades på invigningen av berättarfestivalen. 
Invigning på Grand
Det var på håret att Zlatan invigde festivalen men när inte han kunde komma på grund av EM så tog den näst bäste, Ljungby kommuns ordförande i Kultur och Fritidsnämnden Marcus Walldén hand om bollen och gjorde invigningen till en lyckad föreställning från början till slut. Här kommer lite bilder från från invigningen och eftersitsen på Sagomuseet.
Agneta Json Granemalm
Nedräkningen har börjat
Nu är det bara några timmar kvar till invigningen av 2016 års Berättarfestival och Musik i Sagobygd
På torsdag är det dags att inviga berättarfestivalen
Hej!
Jag heter Agneta Json Granemalm och jag är ordförande i Berättarnätet Kronoberg och jag kommer att springa runt med en kamera på magen under festivalen för att dokumentera så mycket jag bara hinner och varje kväll lägger jag in dagens skörd på bloggen för er som tittar in på sidan.
Välkomna till årets Berättarfestival Musik i Syd i Sagobygd
Agneta
Det underbara fruktträdet
(en folksaga från Sydamerika)
I början gjorde Tunpa himlen, solen, månen och alla stjärnorna. Jorden var alldeles bar. Tunpa satte då ett träd som senare blev mor till alla träd på jorden. I detta träd fanns 
allehanda frukter. Tunpa gjorde även förfäderna till oss. En av dessa förfäder hette Tacumbocumba/ klätterråttan. Hon fick vakta trädet så att inte ett enda frö skulle komma bort. Hon vaktade trädet tills det kom knoppar blommor och tills dessa blev blommor. Blommorna växte större och större tills de blev frukt. Klätterråttan smakade frukterna. De var underbara!
En dag kom en besökare till Tacumbocumgas hus. Det var Aguaratunpa/ pampasräven. Klätterråttan bjöd sin gäst på frukt, men satte sig bredvid sin gäst för att han inte skulle sno något frö med sig. Aguarantupa gömde dock ett frö i en ihålig tand. När han slutat äta, räckte klätterråttan honom vatten för att skölja munnen, så att inte ett enda frö skulle bli kvar. Med fingret undersökte hon pampasrävens mun, men kunde inte finna något. Därefter gick besökaren sin väg.
Aguaratunpas fortsatte gå tills han kom till en öppen slätt. Där sådde han trädets frö som han hade med sig. Sedan drog han vida omkring. Efter ett par år kom han tillbaka och fann trädplantan redan stor. Då drog han åter vida omkring. När han kom tillbaka stod trädet i full blom. Åter drog pampasräven ut i världen. När han kom tillbaka för tredje gången fann han trädet fullt med mogna frukter. Han tog upp en, som hade fallit till marken och smakade på den. Den var söt och god.
Nu sökte pampasräven efter någon, som ville vakta trädet åt honom. Han frågade en skalbagge, som lovade att göra det.
— Kommer någon och vill stjäla trädets frukter, så skall jag sjunga ”tikitikiru, tikitikiru, tiki, tiki, ti”, sade skalbaggen.
— Det blir bra, sade Aguaratunpa,
Han gick sin väg, men hann inte gå långt, förrän han hörde:
— Tikitikiru, tikitikiru, tiki, tiki, ti…
Pampasräven skyndade tillbaka.
— Här har loppan, fästingen och bladskärmarmyran varit, sade skalbaggen. De har stulit frukter ur ditt träd. Fästingen hade ett stor nät med sig för att bära frukterna i, medan bladskärarmyran klättrade upp i trädet för att bita dem.
Aguaratunpa skyndade efter dem. Först hann han upp myran. Han trampade den på mitten. Därför är alla myror så smala om livet. Sedan trampade han på fästingen så att den blev alldeles platt. Till sist fick han tag i loppan och trampade på den också. Men pampasräven slant med foten, så att han klämde till den från sidan. Därför är alla loppor smala och hoptryckta.
Sagobygdens Blogg 