Längst till vänster står Catarina Carlesons farfars far Carl Magnus Carleson, han var tidigt fotograf. Här är han på besök med sin fru Anna, och sin dotter Ethel, och besöker sin mor som blivit änka och flyttat till sin brors familj i Munkalid, utanför Lönsboda. (Bild från Brogårdhssamlingen, Osby bibliotek)
I Lönsbodatrakten används, och användes än mer förr, det vi där kallar ”ögnawn”. Detta kan översättas till öknamn, men den svenska betydelsen av detta ord stämmer inte med den göingska/”Lönsbonitiska”, helt.
”Ögnawn” är ofta i grunden ett släktnamn som till exempel Bagare-Pellen, som byggs på generation för generation. Bagare-Pellens-Augusts-Sven eller Sar-Petters-Villes-Valter, förleden i det senare ”Sar” är troligen av kvinnonamnet Sara. Kanske var hon ogift, eller hade Petter med sig innan giftermål, eller blev hon änka tidigt och därför fick grunda detta släktnamn.
Ibland är första ordet ett gårds eller torpnamn. Ett exempel är släkt-
namnet ”Vink-” som har sina rötter i Vinkatorpet. Sedan om torpet hette så, och gav namn till de boende där, eller om han som byggde det redan var benämnd som ”Vink”, vet jag ej. Kanske lika svårt att svara på som vilket som kom först av hönan eller ägget?
Namnen kan dock ibland vara mer av öknamnskaraktär, efter någon dråplig eller hemsk historia. Men det är mer ovanligt.
Att placera folk i rätt släkt är viktigt, en vill liksom ha lite koll. Speciellt förr i tiden. Numera är det väl ersatt, delvis, i Cv’s ”referenser”.
Med utgång från detta skrev jag följande dikt på dialekt:
Hocken råur om de?
Oin fråua krävo swar
Ja de ska redas ud
Om de såu ta menna dar
Hocken va din faffar
Å Hocken ä din far
Å inte får vi glömma
Din farsa faffars-far
Hocken råur om de
Ja du må swara väjl
Ty de duger ej å säja
Ja raur om me säl!
(me säl = mej själv)
Catarina Carleson
Mamma till:
Sar-Petters-Villes-Valters-Matsa-Björn,
Sar-Petters-Villes-Valters-Matsa-Jens,
Bagare-Pellens-Augusts-Swensa-LarsEriks-Erik
Och
Bagare-Pellens-Augusts-Swensa-LarsEriks-Andrea
Sagobygdens Blogg 