Sagobygdens Blogg

2011 fick Sverige  en ny läroplan för  grundskolan, förskoleklassen och Fritidshemmet. Som muntlig berättare frågade jag mig vad den nya läroplanen säger om talad svenska, muntlig framställning och kultur i skolan?  Det visade sig att det finns en hel del intressant att hitta.

Redan under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag står det:
”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärk­sammas”. Och vidare: ”Drama, rytmik, dans, musice­rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet”.

Tydligast om muntligt berättande blir läroplanen när man kommer till kursplanen för svenska. För första gången, så vitt jag vet, nämns uttrycket muntligt berättande. Där står bl a att eleverna skall få förutsättningar att utveckla sin förmåga på följande områden:

I årskurs 1-.3:
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
 Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.

I årskurs 4-6.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.

För årskurs 7-9 formuleras målen på liknande sätt:
Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer

 Men det är inte bara i Svenska som berättandets lyfts fram.  Under samhällsorienterade ämnen står det så här:
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder

Här är några exempel från andra ämnen:
Biologi:
Berättelser om natur och naturvetenskap
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Biologi, fysik, geografi och kemi : 
Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Historia:
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
Religion:
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Sammanfattningsvis kan man säga att den stora skillnaden jämfört med tidigare läroplaner är hur det muntliga berättandet tydliggörs i svenskaämnet.  Gång på gång påpekas vikten av att eleverna tränar muntligt berättande. Förhoppningsvis kommer detta att förändra skolan i rätt riktning.

Mikael Thomasson