Hej! Jag heter Neppe Pettersson och bor i Vasa på Finlands västkust i höjd med Skellefteå. Jag är finlandssvensk, alltså svenskspråkig finländare, en av c:a 300.000 eller 6% av 5 miljoner. Här i trakten, i Österbotten, är vi många svenskspråkiga. Jag har gått finländsk skola på svenska, jag prenumererar på finländska dagstidningar på svenska, jag lyssnar på finländsk radio på svenska, jag arbetar i ett finländskt daghem (jo, det heter så fortfarande här) på svenska, jag har en finländsk barnträdgårdslärarutbildning (=förskollärare) från en svenskspråkig utbildningsenhet. Huvuddelen av mitt liv sköter jag alltså på svenska. I Finland. Jag talar ”muminspråket”, som inte är en brytning eller en dialekt, utan en regional variant. Vi brukar bjuda på kaffe med örfilar när rikssvenskar bjuder på fika med kanelbullar. Min släkt har bott i Finland i många hundra år, och levt sitt finländska (som en tid var ryska, som föredet var svenska) liv på svenska.
Jag har arbetat 18 år med barnteve. Parallellt med det i 10 år som berättare på deltid, därefter på heltid i 3 år. Sedan 4 år arbetar jag heltid på daghem, och trivs med de små grynen (som hotar mig med: ”Ja’ ska skjiva dumma sakej om dej i min datoj” eller ”Vi skickar henne till Afrika” när de tröttnar på mig). På fritiden försöker jag lära mig ullhantering, kardning och tovning. Jag går också på alla teaterföreställningar som erbjuds här i stan. Och läser. Och sitter vid datorn.
He va he, å vi ti å grin! (Det var det, och vi skrattar).
Neppe
Sagobygdens Blogg 