I tidernas begynnelse, när jorden skulle prydas med blommor, steg en ängel ner från himlens höjder och frågade varenda en, hur de ville se ut. Blommorna svarade i tur och ordning. Somliga kunde ge klart besked meddetsamma. Andra behövde mer tid på sig för att tänka. De tittade sig omkring och berättade sedan för ängeln att de ville ha den och den färgen eller formen.
Till sist fick alla blommorna det utseende som de önskade sig. Endast maskrosen blev kvar. Den kunde inte bestämma sig. Först, när den såg solens strålar, ville den likna solen. Sedan såg maskrosen den silvriga månen och ville se ut som han: vit och rund. Därefter såg blomman natthimlens stjärnor och tyckte om dem med. Den blev så förvirrad genom att titta på alla himlakropparna, att den inte kunde välja någon av dem. Den ville likna var och en av dem. Då uppfylldes även maskrosens önskemål.
Därför är den gul som solen till en början. Sedan blir den rund och vit som fullmånen. Och när vinden blåser, sprids maskrosfrön åt alla håll som mängder av små glidande stjärnor på jordens yta.
Daniel Onaca
Tack Daniel, den tar jag till mig.
Varsågod! Eftersom maskrosornas tid är förbi, det kan räknas till godo för nästa vår :-)
Underbar liten berättelse, och väldans användbar, tack Daniel!
Det är jag som tackar. Jag är överraskad över genklangen som en sådan ”oansenlig” historia har väckt hos bloggens läsare.
Tack Daniel, maskrosen är min favorit. Har alltid tänkt på den som en sol.
Nu fick jag andra vibbar…
På rumänska heter den ”păpădie” och klangen på detta ord framkallar bilden av en älva.
Ping: Maskrosens val | Sagomuseets Blogg | mimesismonday.com
Bloggen är en riktig guldgruva, år efter år ligger historier kvar. Du bidrog med denna 2011, ser jag, idag är det 2019 och jag söker något att berätta på vårt Valborgsfirande. Fick tipset av en berättarkompis, när jag bad om idéer.
Väldigt fin historia. Tack, Daniel!
Oj, Saga! Det är jag som tackar för du har väkt i mig lusten att börja lägga upp nya folkliga historier och sägner från Balkan.
Reblogga detta på Trufe și Aguride.
Det ser jag, och säkert flera andra, fram emot! Glad vår!