Idag har jag berättat på skolan i Sydrugøta, som ligger på ön
Eysturoy.
Förr i världen var det ohyggligt med råttor på Færöarna. Så kom en
trollkunnig islänning till öarna och folket på Eysturoy och Nordöarna
sökte upp honom och bad om hjälp mot råttorna. Han lovade att hjälpa
dem om han fick en oxe från varje hushåll på öarna. Folket lovade det.
Islänningen läste en trollformel. Och har ni sett: alla råttor på
Eysturoy och Nordöarna kom fram ur sina gömmor och samlades i Raktangi,
en av de sydligaste uddarna på Eysturoy. Men en råtta dröjde och det
var en gammal råtthona från Eidiskollur längst i norr på Eysturoy. Hon
skulle ha ungar och hon tog sig fram långsamt. Men till slut nådde hon
fram och så var alla råttor samlade.
Men tror ni inte att folket på Eysteroy sa att nu när alla var framme
behövde de ingen mer hjälp. De kunde slå ihjäl råttorna själva och
några oxar skulle trollgubben inte få. Men folket från Nordöarna stod
fast vid sitt löfte.
Trollgubben blev arg och ropade:
– Försvinn nu alla råttor tillbaka till era hålor, men inte ni från
Nordöarna.
Då spred sig alla råttor över Eysteroy och än idag är råttorna en plåga
där. Men på Nordöarna säger folk att det inte finns några råttor.
Känner du igen berättelsen? En liknande sägen finns i Sverige och vi
berättar den på Sagomuseet. Men i den svenska varianten gömmer sig
råttorna igen när en karl bryter den tystnad som är viktig att iakttaga
när man håller på med trolleri.
Sagobygdens Blogg 
