På rumänska heter göken ”cuc”, vilket uttalas ”kok” på rumänska.
Detta är viktig att veta för att förstå följande historia som är hämtat ur den balkanska folkloren.
En vacker vårdag träffades göken och sångtrasten uppe på en tallgren.
– Trevligt att råkas, hälsade göken. Säg mig, broder, vet du vad människorna tycker om fåglarnas sånger?
– Bara bra, svarade trasten.
– Vad säger de om näktergalen, till exempel?
– Alla människor lovprisar den.
– Alla? Och vad säger de om lärkans läte då?
– De lovordar den också, fast bara till hälften så mycket.
– Till hälften alltså !? Och dig, vad säger de om din sång?
– De pratar väl om mig med, svarade sångtrasten, fast inte så ofta. Bara ibland.
– Hur är de möjligt? Du som sjunger så vackert! Men, nu vill jag veta, vad säger människorna om min sång.
– Om jag ska vara ärlig…
– Det vill jag verkligen att du är, avbröt göken. Jag vill att du berättar för mig precis hur det är.
– Jag har lite svårt att säga det.
– Varför det, frågade göken.
– För att jag har aldrig hört någon prata om din sång.
– Aldrig någon, ingen någonsin?
– Nej, svarade sångtrasten bestämd.
– Är det sant? I så fall, ska jag visa dem vem jag är.
I nästa stund började göken ropa sitt eget namn: ko-ko, ko-ko, ko-ko. Och den gör det fortfarande, varje vår.
Daniel Onaca
Sagobygdens Blogg 