Kjell Sundberg – sommarutställning

Lördag 7 juli är det vernissage för Kjell Sundbergs utställning på Galleri Pictor i Munka Ljungby. Han visar nya bilder, bland annat inspirerade av sagan om Sigurd Fafnersbane och den danska sagan Gullfågeln, som finns med i Sven Grundtvig samling av Danska folksagor, som utkom i Sverige 1884. Läs mer om utställningen här. Nedan följer en text som jag skrev till Kjell Sundbergs förra stora utställning i Huskvarna.

En elefant med lysande röda tånaglar cyklar elegant och glatt, tillsynes viktlös, på sin enhjuling. Den förälskade mannen släpper cykelstyret och jonglerar med åtta hjärtan. Kärleksparet vägrar vinter och sitter i frostigt landskap vid vakens kant med fötter och ben i vattnet där näckrosorna blommar.

I Kjell Sundbergs bildvärld blir fantasi och drömmar till tydlig verklighet. Det är som om konstnären vill mana oss att, trots vår mänskliga bräcklighet, rädsla och tillkortakommanden, iscensätta det liv vi verkligen vill leva. Det går! Tyngdlagarna är till för att upphävas. Bojorna till för att sprängas! Kärleken till för att förverkligas! Glädjen till för att upplevas!

Kjell Sundbergs konst är en berättande konst. Det händer alltid något i hans bilder och vi kan ana oss till både tidigare skeenden och framtida händelser och bilden växer ut till en hel liten berättelse. Det är inte så konstigt att han i sitt konstnärskap inspirerats av berättare såsom Gustaf Fröding, Evert Taube, Birger Sjöberg, Dan Andersson och Torgny Lindgren. Bildsatta dikter är ett bra ord för en del av Kjells målningar och litografier. Det är folkkära dikter han målar fram. Det är igenkännandets glädje. Vi har läst dem, kanske för länge sedan i skolan, eller hört dem sjungas. Men samtidigt har de en omisskännlig prägel av Kjell Sundbergs egen bildvärld. Målarens eget möte med kända dikter och berättelser bjuder oss nya infallsvinklar och upptäckter.

Kjell Sundberg är som en traditionell muntlig sagoberättare. Sagoberättaren var inte experimentell, utstuderad originell och nerrivande. Nej, hans uppgift var att förmedla ett hundraårigt, ja tusenårigt berättarstoff som rymde människors tankar, fantasier och livserfarenheter. Men det var inte ett mekaniskt återberättande, då hade berättelserna snart förlorat sin kraft och snart dött. Varje berättare satte själv sin prägel på det traditionella stoffet, tog bort och nydiktade i samma ögonblick. En fängslande sagoberättare formade sin historia utifrån sin egen berättarförmåga och sina egna livserfarenheter, men berättelsens kändes igen av lyssnarna. Så berättades sagorna gång på gång, förändrades inom sin givna struktur och skulle ha fortsatt att förändras in i vår egen tid om inte den muntliga kulturen förlorat sin roll i samhället och sagorna blivit nedskrivna.

En muntlig berättare skapar inte en text i lyssnarnas huvud utan bilder. Den som lyssnar ser vad som händer i berättelsen. Kjell Sundberg delar med sig i sina bilder av vad just han ser när han hör dikter och berättelser.

Som sagoberättare i bild är det naturligt att Kjell Sundberg mer och mer inspirerats av den muntligt berättade sagan och sägnen, i synnerhet den småländska. Tillsammans med Mia Einarsdotter är Kjell ansvarig för den konstnärliga gestaltningen på Sagomuseet i Ljungby av den folkliga berättartraditionen. Målningar, skulpturer, textilier, färg- och ljussättning bildar en både spännande, fantasieggande och vacker helhet som väcker både lust och kärlek till folkdiktens sagor och sägner. Sagosamlingen Den förtrollade pisspottan (Rabén & Sjögren 2001) rymmer hans säregna och vackra bildtolkningar av svenska folksagor.

Kjells bilder är också en hyllning till den lekande människan. I bilderna finns en äkta barnslighet och lekfullhet som i grunden är djupt allvarlig och rent av nödvändig för att vi ska bli hela människor. Det gäller i hög grad hans skulpturer som på senare år alltmer tagit form av skåp med luckor och titthål. Så nu är det bara att öppna luckorna till Kjell Sundbergs fantasier och se vad som rent konkret döljer sig bakom skåpens stängda dörrar. Möter du sagans groda, passa då på att pussa den.

Per Gustavsson

1 kommentar

Under Att berätta

Ett svar till “Kjell Sundberg – sommarutställning

  1. Tack för denna utomordentligt initierade och insiktsfulla kommentar angående Kjell Sundbergs konst och om hans förmåga att bildsätta berättelser, var de nu än kommer ifrån, på sitt eget lättsamma, överraskande och humoristiska sätt – ett bildberättande som också sker med stor värme, sympati och kärlek.
    Utställningen, som nu är hängd, ställd och klar, har blivit fantastisk – det är en alldeles egen värld som tar besökaren i sin famn och bjuder på sagor, berättelser, poesi, skratt och allvar. Här finns också sagans groda som uppvaktar Tummelisa (och som du kan passa på att pussa) – och här finns Singoalla, Susanna uti Babylon, De vilda svanarna, Bäckahästen, Skogsrået och Afrodite bland många andra kända och spännande figurer ur folktron och mytologin. Kom till vernissagen den 7 juli kl 14 och lyssna på föregående kommentars skrivare, författaren Per Gustavsson som invigningstalar och som muntligen bjuder på en spännande, livs levande, berättelse ur utställningens sago- och sägenvärld.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s