När Ida-Maria hittade ett strumpeband

Gården jag bor på, Brattefors, ligger som jag tidigare berättat intill en dundrande och dånande fors. Bron som går över forsen har tre vackra massiva brovalv av sten som förr ledde vattnet i tre kanaler till kvarnen. Vi som bor här vet hur man skall bete sig när man går över rinnande vatten, det finns flera sägner om det och och en har jag omarbetat och förlagt till vår gård:

Ida-Maria var mjölkpiga borta på Anfasteröd. Hon hade gått och blivit fästefolk med mjölnarns Jonas. Han var bredaxlad, snäll och hjälpsam. Hon visste att hon skulle få det bra med honom.

En majdag skulle hon iväg och göra visit hos hans mamma och mormor här på Brattefors. På vägen plockade hon en stor bukett vitsippor och vårlök. Jonas hade berättat att den gamla var förtjust i vildblommorna.

En bit bort på vägen hittade hon ett strumpeband som såg alldeles nytt ut. Helt och rent var det. Vem kunde ha mistat det? Ida-Maria stoppade bandet innanför bluslivet och fortsatte smågnolande sin vandring. Fåglarna sjöng och ån flöt stilla fram, det var en vidunderligt vacker dag. Så där som det bara kan vara i Bohuslän i maj månad.

Så kom hon till bron över forsen, nu var hon nästan framme. Plötsligt kände hon hur det rörde sig där innanför bluslivet. Upp ur barmen hennes ringlade en orm som dök ner i forsen! Den ringlade vidare upp på en sten och förvandlades till en man! Aldrig hade hon sett en så fager och grann karl. Han började spela för henne på en fiol. Ida-Marias öron fylldes av den ljuvligaste musik. Inte hade hon hört något så vackert tidigare, det var helt något annat än Fredriks fiolspel vid lördagsdansen.

Men så mindes hon plötsligt vad farmor hade berättat! Det var Näcken som satt där vid forsen och spelade. Hon knep ihop ögonen, svalde, drog ett djupt andetag och sprang sedan så fort bena bar henne uppför trappan och in i huset. När hon lugnat sig berättade hon för Jonas mamma och mormor vad som hänt. Den gamla skakade på huvudet och gav Ida-Maria en kaffesked.

– Denna skall du bära med dig när du skall hit och gå över bron, annars får Näcken makt över dig och drar ner dig i forsen så du drunknar.

Vi som bor här idag vet förstås också det.
Vet ni?

Kerstin Thuresson

2 kommentarer

Under Berättelser, Folktro och traditioner

2 svar till “När Ida-Maria hittade ett strumpeband

  1. Anna Lilljequist

    Jag vet. Har alltid en sked med mig – innanför bluslivet – om jag måste passera en bro!

  2. Saga Alexanderson

    Bättre sent än aldrig, goda råd växer inte på trän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s