I år infaller två riktigt gräddiga bakverks dagar med bara två dagars mellanrum; semlan den 4 mars (ett arv från fastlagstiden när Sverige var katolskt) och marsipantårtan den 6 mars. Årets fettisdag sammanföll dessutom med internationella pannkaksdagen samt banandagen, så varför inte en semla med mosad banan för de som inte gillar mandelmassa – skadan är ju redan skedd med alla dessa varianter av vaniljfyllning, nutella, semmelwraps med mera.
Från att kanelbullens dag firades första gången den 4 oktober 1999, och införlivades i almanackan 2004, har det fullkomligt exploderat med olika bakverks- och maträttsdagar, och det är inte många dagar under året som inte tillfaller något ätbart.
Och imorgon är det alltså fössta tossdan i mass, då åtminstone alla smålänningar förväntas äta massipantåta. En sökning på nätet om hur det hela började ger svaret att det var 2010 som ett syskonpar fick idén från en faster som på bred småländska uttalade första mars. De la sedan till torsdag som lät roligt utan ”r” och bestämde att det skulle ätas marsipantårta den dagen – för att det är många ”r” och ”s” även i det ordet.
Lägg så till sociala medier, handlare, bagare, konditorier och andra intressenter – spridningen av ”Smålands nationaldag” gick som en löpeld över landet. Frågan är hur lång tid tills även denna dag står svart på vitt i våra almanackor?
Och om mindre än tre veckor, den 25 mars, är det dags för våffeldagen (som ju går tillbaka till en ordvrängning av vårfrudagen och där våfflor troligtvis har ätits den här dagen sedan åtminstone 1800-talet). Däremellan har vi mazarindagen den 13 mars. Eller Tomatsåsens dag den 9 mars och Alla korvars dag den 12 mars, om man istället vill ha något mer matigt.
Läs mer:
Sagobygdens Blogg 
awesome! Robot Bartenders Serve Drinks at Smart Bars 2025 kind