Här kommer ytterligare en s.k. visdomssaga, som är välkänd i hela Europa. Den berättas ofta just på det sättet som Italo Calvino gör i Italian Folktales, en klassisk sagosamling från 1956 med 200 sagor. Sagan är också vanlig i judisk tradition och finns också i t. ex Syrien, Iran och Afghanistan.
Jag har bara hittat en svensk uppteckning (ISOF, Uppsala, 2795:6). Den är från Västmanland och är ganska kortfattad. Den upptecknades 1930 av W . Palmblad efter en okänd sagesperson med initialerna L. G. N., som hade hört sagan som barn. Sagesmannen tillägger att ”jag var som pojke kanske den skickligaste sagoberättaren i Möklinta. Jag lärde sagorna av Anders Persson i Vivastbo och Sarbo-Stina i Västmossa.”
En nöjd mans skjorta
Det var en gång en kung som var sjuk. Han sökte alla läkare utan att bli något bättre. Slutligen fick han reda på en vis man. Mannen sa till kungen, att han skulle bli bra om han fann en man som var fullkomligt nöjd och iklädde sig hans skjorta.
Kungen hade tre söner och alla tre letade och sökte efter en nöjd man, men utan resultat. Efter långt sökande förvillade de sig i en stor skog och gick vilse. De kom till en liten hydda och hörde där inifrån en man försänkt i bön. Genom bönen fick de uppfattningen att den okände mannen var fullkomligt nöjd. De hittade ut ur skogen och kom hem och berättade för sin far kungen att de hade hittat den sökta mannen.
Dan därpå åkte kungen dit och talade med honom och begärde hans skjorta. Men gubben hade ingen skjorta.