En hel dag skulle jag jobba med niorna. Från Kl 8 till 14 skulle de få skapa sina berättelser i ett ljud och bildprogram. Väl inne i klassrummet kände jag hur nervositeten kom över mig. Tonåringarna hängde med sina huvuden, gäspade högt och inledde med att fråga om när det blir rast.
– Det här kommer aldrig att funka tänkte jag och började trevande presentera dagen:
1. Bestäm dig för vad du vill berätta
2. Gör ett skelett, gärna i form av en tecknad serie
3. Fota de bilder du behöver.
4. Lägg in bilder, musik och tal i programmet Photostory 3
5. De som vill avslutar med att visa sin film för kamraterna
Vi pratade om vad man kan berätta. Skall man återberätta eller skapa en egen fantasi historia? Vad behövs för att en historia skall funka? hur lång bör berättelsen vara?
När svaren klarnade, blev ocklså stämmningen bättre. Ansiktena lystes upp, fniss och skratt hördes och serier skapades i hög fart.
När det väl fått sitt skelett godkänt, var det dags att greppa kameran för att fota. Några gav sig ut på gatorna, andra fotade i skolan.
– Otroligt, tänkte jag. Morgontrötta och viljelösa ungdomar hade på någon timme förvandlats till sprudlande filmskapare.Deras sätt att bemästra kamereror och datorprogram, var så imponerande. De tillhör en generation som behandlar modern teknik lika obekymrat som vi vuxna hanterar en blyertspenna. Några var dock fortfarande ängsliga inför att behöva tala in sin berättelse
– Jag låter så konstigt, sa någon
– Det är inte min grej, sa någon annan
– Du måste inte, men jag är övertygad om att du kan, upprepade jag likt ett mantra.
När dagen gick mot sitt slut hade alla gjort minst en film, alla hade talat in i datorn och de allra flesta lyste av belåtenhet. Själv gick jag hem med minnen från en ovanligt lyckad dag.
Mikael Thomasson
Undrar du hur resultaten blev? Titta på två av berättarverkstadens filmer här:
Sagobygdens Blogg 
En sådan underbar dag Mikael och jag förstår utgången. För du inspirerar och fortsätt gärna med det; det behövs. Önskar på fler och fler sådana här uppdrag. Eftersom jag tror det är ett sätt att hjälpa ungdomar i skolan till att hitta inspiration för att bli mer kreativa i sina liv.
Med värme Cecilia
Men vilka kul filmer! Gjorda med glimten i ögat oxå. Gillar.