Jag arbetar just nu med demenssjuka på äldreboenden i Ljungby.
På varje ställe träffar jag en grupp på 4-6 dementa herrar och damer. Vi träffas tre gånger ,varje gång cirka en timme.
Lite förhandsinformation har jag fått: namn, familj, intressen mm.
Jag börjar med att berätta om mig själv och min uppväxt och så tar jag in de deltagandes minnen och berättelser.
Vi har pratat kring jul och julförberedelser, väder , mat, kringelbak och tvättande. Så väver jag in folksagor , skrönor och sägner som anknyter till det vi pratat om.
Diverse föremål har jag också med, en skomakarläst, några hattar, ett djurkranium ( det finns ett par män som jagat), lavendel, nötter och annat som kan anknyta till berättelserna eller väcka minnen.
Vi har mycket trevligt tillsammans och det blir en hel del skratt.
Till våren fortsätter jag med tre äldreboenden utanför tätorten.
Eva Andersson
Berättarpedagog på Sagomuseet
Intressant och bra inlägg! Berätta mer – hur reagerar deltagarna? Vad berättar de själva? Jag är bara nyfiken.
Det lader til at være et interessant projekt Eva!
Opbyggeligt i flere henseender.
Held og lykke med det fortsatte forløb og tak for jeres inspirerende seminar om samme emne på Berättarfestivalen i 2010! Vi var et par danskere fra Herlev, der gik hjem og holdt kursus om emnet og bl.a fortalte om dit fine indlæg. Endnu engang fik vi inspiration i Ljungby.
Nu har vi også selv gjort interessante erfaringer. Vi må tales ved.
Mange venlige hilsner
Lene Brok
Jag driver ett projekt med berättande för barn på sjukhus. Region Skåne som är huvudman har många andra projekt med kultur i vården. I höstas ordnade de en informationsdag om dessa. Jag var där och berättade, men lyssnade också på många andra.
En som gjorde stort intryck var en man från ett studieförbund som i många år gått runt på äldreboenden med sina ”korgar”. Hans upplägg påminner mycket om ditt, Eva. I korgarna hade han saker med olika teman, t ex jakt eller jul. Så pratade och berättade han och de gamla utifrån dem. Han hade också många korgar med föremål från naturen, t ex nyplockade blommor, fågelägg, frukt, stenar. Hans tjänster var enormt efterfrågade, och han kunde inte gå till fler än de hem han redan hade trots stor efterfrågan (nordvästra Skåne håller han till i). Så han önskade att fler skulle börja arbeta som han, men betonade att det krävs en särskild sorts människa för att hantera alla de situationer som kan uppkomma, det är inte bara en dans på rosor. Men det är en viktig insats. Lycka till fortsatt!