Hela min värld är vit och jag fryser. I detta läge kan jag bara värma mig vid en saga, då blir det solsken i mitt sinne.
När Gud skapade världen hade han ingen färg kvar till snön. Gud bad snön låna lite färg av någon av blommorna, de hade fått i överflöd av Guds färger. Snön blev glad och skyndade fram till rosen och bad om färg. Men rosen vände ryggen till och sa: ”Du kommer att döda mig med din kyla, så du får ingen färg av mig” Snön fortsatte till den ena blomman efter den andra, vackra och färgrika, men alla var lika kalla och nekade honom färg. Då drog sig snön undan och grät. Bredvid honom stod en liten oansenlig blomma som undrade varför han var ledsen. Snön berättade, att eftersom han inte hade någon färg skulle han komma osynlig med sin kyla och då vara till fara för allt levande, han skulle bli farligare än vinden. ”Du kan få av min färg”, sa snödroppen och så blev snön vit. Därför är snön så ömsint mot snödroppen och låter den blomma i sin famn.
Monika Eriksson
Sagobygdens Blogg 
Tak for den fine fortælling.
Den genopfriskede et erindringsfelt som for rigtig mange år siden blev skabt omkring H.C.Andersens Snedronningen. Senere kom Tove Janson med sin Mumiverden, hvori den frygtelige Murren truede alt som var afhængigt af varme. Kort efter kom Narniafortællingerne ind med sin isdronning, som også truede en verden med iskulde dybt ind i sjælen på enhver. Senere har flere andre store eventyrfortællinger brugt kuldevæsnet som billede på en magthaver eller magtprætendent.
Rigtig mange af de følelser og billeder blev genoplivet gennem din lille historie. Men en ekstra eller måske flere blev tilføjet.
Ordet ‘farveløs’ fik forstærket sin betydning. Det kom til at rumme en række personer som jeg har kendt som de virkede i deres livs depression.
Hvid blev en farve – en betydningsfuld farve – som hvidt er på malerens palet. Den mest brugte farve af stort set alle kunstmalere.
Manglen på empati, som den værste sygdom der kan ramme et menneske/samfund blev billedliggjort.
Jeg ‘så’ billedet af den farveløse sne.
Jeg så vintergækken som ‘den barmhjertige samritan’
Og så så jeg den fortalt til mennesker, som har søgt asyl, og som kender denne venden sig bort fra denne længsel efter at få en farve i et nyt samfund.
En lille fabel var det, men med et uendeligt stort potentiale som fortælling.
mvh. Bjørn
Tack Björn för Din underbara kommentar. Den berikade ”min” saga och gav mig massor av nya bilder. Jag har bara haft den i mitt hjärta och inte tänkt så mycket på den. Nu förstår jag att den ska berättas ofta. Så det får Du och jag göra och kanske fler av de som läst den.
Hälsning Monika
PS Vi fick 30 cm. snö i natt.
Underbar lite saga!
Jag har vattengympa med ett gäng härliga personer från Hjärt och lungsjukas förening här i Ljungby.
Sedan de fått veta att jag går på Muntligt berättande så väkrar de ha vattengympa om jag inte först berättar en legend eller saga.
I dag ska det bli din När Gud skapade världen.
Den är så söt tycker jag.
Den passar så bra just nu för nu kommer de så smått upp ur snön under köksfönstert.
Vilken överraskning, Monika! Din berättelse liknar mycket vid en rumänsk folksägen som handlar om snön och snödroppen. Det verkar som sambandet mellan dessa två uppmärksammades i folkloren hos flera folk.