De var en gång…
Allt började en vårhelg i maj 1990, när ett gäng berättare samlades i Målaskog och Långhult utanför Ljungby. Under dessa dagar berättades det oavbrutet – vid lägerelden, på bibliotek, i hembygdsföreningar, på gator och torg. Det väckte uppskattning och ryktet spreds vida omkring.
Ett frö var sått, till det som idag är Nordens äldsta återkommande berättarfestival. Kort därefter bildades den ideella föreningen Berättarnätet Kronoberg, som kom att spela en avgörande roll i utvecklingen av det muntliga berättandet i Sverige.
Festivalen fyller 35 år och föreningen växer och frodas
År 2025 firar festivalen 35-årsjubileum, med ett färgstarkt program som rymmer allt från lokala berättare till internationellt erkända artister. Genom ett målmedvetet arbete och en gemensam satsning med Musik i Syd har festivalen utvidgats, och idag bildar vi en kreativ enhet i Sagobygdens Musik- & Berättarfestival, där berättande möter musik i både ord och ton.
Festivalen äger rum varje år under långhelgen innan midsommar. Under fyra intensiva dagar bjuds besökarna på föreställningar i musik och berättande för både barn och vuxna, workshops, seminarier, utställningar, panelsamtal och många givande samarbeten med externa organisationer och föreningar som varierar från år till år.
Det lilla berättarnätverket har genom åren vuxit till en dynamisk organisation – Sagobygden – med anställda berättare, pedagoger, berättarantikvarie, producent, marknadsförare mfl.
Vad är Sagobygden?
Namnet Sagobygden rymmer två betydelser. Dels det geografiska området vi verkar i och samarbetar med kommunerna Alvesta, Ljungby och Älmhult.
Berättarnätet Kronoberg driver Sagobygden som också är det gemensamma varunamnet för verksamheterna Sagomuseet, Sägenplatserna, Sagobygdens Musik- & Berättarfestival, samt en bred pedagogisk verksamhet och utvecklingen av platsen som destinationsmål.
Sagomuseet invigdes 1 april 1999 och fungerar som navet i Sagobygden. Museet är inrymt i ett stort charmigt gammalt trähus med en sagolik trädgård framför. På övervåningen huserar personalen och på första plan inryms Sagomuseet, museibutiken och Lilla Galleriet. Läs mer här
Att berättarkonsten fått sådan kraft just här är ingen slump – trakten är hemvist för några av Sveriges mest kända sagoberättare och sagoinsamlare. Läs mer hör
Ett erkännande från UNESCO
År 2018 togs Berättarnätet Kronoberg – Sagobygden – upp på Unescos register över goda metodiska exempel på hur man kan arbeta med att trygga det immateriella kulturarvet, i vårt fall den muntliga berättartraditionen. Denna utmärkelse har blivit en kvalitetsstämpel som stärkt Sagobygdens roll både inom Norden och i internationella sammanhang. Idag är vi en efterfrågad samarbetspartner i en rad EU-projekt och kulturella nätverk. Läs mer här
Sagobygdens blogg
Sagobygdens blogg är ett fritt forum för inspiration kring berättandet i bred bemärkelse. Här kan du hitta både bredd, djup, reflektioner och recensioner och allmänt intressanta inlägg som berör muntligt berättande och muntliga traditioner. Det är också en plats där du kan få idéer om hur du kan använda det muntliga berättandet i din vardag och i ditt yrkesliv. Använd gärna kategorierna eller den fria sökfunktionen.
Du är varmt välkommen att kontakta oss på:
kontakt@sagobygden.se eller på telefon 0372-148 55 vx
Länkar till mer information om Sagobygden
Sagobygden.se
Sagobygdens Musik- & Berättarfestival
Sagobygdens festival på Facebook
Sagobygden . Märta Ljungbergsvägen 1 . 341 35, Ljungby
0372-148 55 . kontakt@sagobygden.se
Sagobygdens Blogg 
Hejsan!
Er verksamhet låter helt underbar och man önskar att den nådde alla barn. (och en del vuxna).
Jag har dock en liten undran. Stämmer det att ni bett att få Kynna uppstoppad för att ha med henne i er utställning? Denna vargtik blev jagad under flera veckor av flera hundra ”jägare”. Hon var en genetiskt mycket värdefull varg, sådana som Sveriges vargstam behöver för att hindra inavel. Vi är många som inte förstår vad vår regering vill med sin rovdjurspolitik (men det hör ju inte hit).
Jag skulle vilja be er att INTE använda Kynna som något utställningsobjekt utan låta hennes kropp försvinna. Allt annat skulle vara respektlöst.
Vänliga hälsningar från
Karin
Hej Karin
Vi tror på muntligt berättande som ett sätt att förmedlar erfarenhet och kunskap, väcka funderingar och känslor. Sagomuseet levandegör framförallt den svenska folkdiktens sagor och sägner. Låt oss ta folksägnerna som exempel. Förutom att de ofta är spännande berättelser som engagerar lyssnarna kan de också skapa ett intresse för historien, landskapet och människans förhållande båda till varandra och naturen. De gamla sägnerna kan ge perspektiv på vad som händer idag.
Jag brukar berätta om när vargarna försvann från Mistelås socken i norra delen av nuvarande Alvesta kommun. Folk trodde att det var norrlänningar som skickade vargarna söderut. De sa att norrlänningar var ena rackare till att kunna trolla och i Småland var man förskräckligt rädda för dem. Nu samlade folk in 12 öre från varje bonde i socknarna kring Mistelås och skickade till norrlänningarna och så trollade dessa så att vargarna aldrig kom tillbaka till den här delen av Småland.
Sägnen ger relief åt den moderna vandringssägnen om att vargar har planterats ut Sverige av Naturvårdsverket eller andra intressenter. Trots att Bengt af Klintberg redan 1994 i Den stulna djuren mycket övertygande visar att det är en moderns skröna, fortsätter många att tro på historien.
Idag är det ingen som tror på sägnen från Mistelås. Men den moderna vandringssägnen är minst lika fantasifull. Hur kan folk i dagens Sverige tro på den här historien?
Folkdikten om vargar är mycket rik. Till och med i vardagsspråket som vi använder idag rymmer uttryck som går långt tillbaka i tiden och speglar föreställningen om vargen. Vi säger ”ulv i fårakläder” och ”vargavinter”. Folkdikt och folktro kan bidra till att belysa hur vi upplever vargen idag. Gårdagens fördomar kan belysa dagens fördomar.
När vi skapade Sagomuseet var vi måna om att besökarens skulle uppleva folkdikten med många sinnen: syn, hörsel, känsel och till och med lukt. Berättandet involverar hela människan. Vi ser inte Kynna som ett utställningsobjekt. Vi ser henne som ett subjekt. Kynna kan berätta både sin och andras vargars historia. Hon kan göra det med inlevelse, påtagligt och starkt beröra Sagomuseets besökare.
Vänliga hälsningar
Per Gustavsson
Berättarnätet Kronoberg
Jag tycker Sagomuseets inställning är värd all respekt, och Kynna kan ju faktiskt sägas få en hedersplats i upplysningens tjänst
Ping: Räven är det mest spridda rovdjuret i världen - Rvbild